Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
Jäsning
4. oxidationsprocesser.
1. Hydratiseringsprocesserna
bestå deri att de ämnen, som jäsa,
upptaga vattnets beståndsdelar och
dervid sönderdelas. En sådan process
är den vanliga förruttnelsen,
åtminstone i sin början, då ägghvita
förvandlas till pepton (se Förruttnelse),
och urinjäsningen, då urinämne
genom förening med vatten ger
kolsyra och ammoniak. Fermentet
Micrococcus, eller Torula Ureæ,
bildar sferiska kulor, O,oois millim, i
diameter,förenade till par eller långa
pärlbandslika trådar. Denna
bakterie, som enligt Miquel förekommer
ytterst allmänt i luften, saknas icke
vid urinjäsning, äfven om den eger
rum inuti blåsan, såsom vid
blåskatarr. Den gynsammaste
temperaturen är 30°—33°. Man har funnit
att urinfermentet afsöndrar ett
enzym, som har egenskapen att
föranleda urinämnets sönderdelning i
kolsyra och ammoniak, ett vigtigt
faktum, som synes tala for att,
åtminstone i vissa fall,
jäsningsförloppen kunna orsakas af enzym, alstrade
af bakterierna under deras lifspro-
Fig. 6. a Microcoecus Ureæ, b Mjölk-
syreferment, c Bacillus subtilis,
500 gånger förstorade.
cess. Sönderdelningen af
hippur-syra i benzoesyra och glykoköll
tyckes i gräsätande djurs urin
förorsakas af samma Torida Ureæ. En
annan bakterie, Bacillus Ureæ, som
finnes i kloakva /t ten, har likaledes
förmågan att framkalla urinjäsning.
2. Spjälkningsforloppen bestå deri
att de jäsande ämnena sönderfalla i
enklare molekyler. Ett sådant
förlopp är mjölksyrejäsningen, genom
hvilken sockerarter och andra
kolhydrat, utan ändring i
sammansättningen, förvandlas till mjölksyra enligt
eqvationen: C6H12O6 = 2C3H6O3.
Fermentet utgöres af små
långsträckta, på midten smalare celler,
O,ooi3 millim, breda och dubbelt så
långa, ofta hopradade till kedjor af
2—3 celler. Den lämpligaste temp.
för mjölksyrejäsningen är 35°.
Sådana kolhydrat,* som icke eller med
svårighet kunna försättas i
spritjäsning, gifva lätt mjölksyra, t. ex.
mjölksocker och inosit. Sedan en
viss mängd mjölksyra uppstått,
af-stannar jäsningen, men kan
fortsättas, om den fria syran
neutraliseras med soda, krita o. d.
3. Reduktionsförloppen bestå deri
att en del af de jäsande ämnena
oxideras fullständigt till kolsyra och
vatten. Det dertill erforderliga
syret tages från en annan del af det
jäsande ämnet, som derigenom ger
upphö i till väterikare och ofta
äfven till kolrikare nya ämnen, än af
enklare och än af mer invecklad
sammansättning. Vid dessa förlopp
inträffar ofta, att vätgas frigöres och
i utvecklingsmomentet framkallar
reduktionsprocesser, förvandlar t. ex.
indigoblått till indigohvitt (se
Indigo) och reducerar nitrat till
nitrit. Deremot förmår vätet icke
reducera sulfat till Svafvelmetaller.
Sådana jäsningsförlopp äro vanliga
och inträfia under inflytandet af
flere olika bakterier. Glycerin,
äpplesyrans kalksalt (som ger
bärnsten-syra), mannit, glykoser, dextrin,
gummij cellulosa m. fl, kunna jäsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
