Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koks ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Kolalsyra—Kolhydrat
lets absorptionsförmåga minskas
genom förvaring i luft, men kan
återställas genom glödgning. Träkol
innehåller något mer än 80 % kol,
2—3 % väte och ungefär 14 %
syre. Kolas ved vid låg temperatur,
t. ex. omkr. 300°, erhålles, bäst
om kolningen sker i starkt
upphettad vattenånga, ett mörkbrunt kol,
som är ännu mer rikt på väte (4 %)
och syre (22 %) och som användes
till krutberedning. Träkol nyttjas
hufvudsakligen till metallurgiska
ändamål. Angående djurkols
egenskaper se Benkol, Blodluthol och
JDjurkol. Det vid kolning af
stenkol erhållna kolet benämnes koks,
är groft poröst, grått och halft
metalliskt glänsande, antändes vid högre
temp. än träkol och användes till
metallurgiska ändamål. Gaskol, som
afsätter sig på gasretorternas
väggar, liknar koks, leder elektricitet
samt användes som negativa
element i Bunsens stapel och till
kolspetsar för den elektriska ljusbågen.
Sot är ett fint svart pulver, som
användes till färg (kimrök, tusch).
I kemiskt hänseende är kol, hvars
atomvigt tecknas C och är 12, ett
utprägladt två- och företrädesvis
fyr-atomigt grundämne. Det ansluter
sig närmast till kisel och utmärkes
framför alla andra element genom
förmågan att gifva föreningar,
hvilkas molekyler innehålla såsom
stommar en större eller mindre mängd
med hvarandra fast förenade
kolatomer. Af detta förhållande beror
i första hand den organiska
naturens ofantliga mångfald.
Kolälsyra. Se Galhyror.
Koldioxid. Se Kolsyra.
Koldisutfld. Se Kolsvafla.
Kolera, filtrera genom tyger.
Kolesterin, en alkoholartad, i
tunna fettglänsande fjäll
kristalliserad kropp, C26H44O-hH2O, som
förekommer i galla, äggula, hjärna
o. s. v. samt, i växtriket, i ärter,
bönor, frön och yngre växtdelar
äfvensom i jäst. Det erhålles lämpligast ur
gallsten, genom gallstens utkokning
med alkohol eller eter. Kolesterin
är olösligt i vatten, utspädda syror
och alkalier, lättlösligt i het
alkohol, eter, kloroform, benzol o. s. v.
Det färgas vackert karminrodt af
svafvelsyra. Dess fysiologiska
funktioner äro okända. Man anser dock
att det är en affallsprodukt under
ämnesomsättningen.
Kolfvar benämnas kulformiga,
med längre eller kortare hals
försedda glaskärl, hvilka på
laboratorier användas till kokning af
vätskor, gasutvecklingar, förlag vid
destillationer o. d. Kolfvar, som
användas till förlag, äro ofta försedda
med en kort hals, i hvilken en
propp, en kork eller ett
gaslednings-rör kan infogas.
Kolhydrat benämnas sedan
gammalt en mängd fysiologiskt^ vigtiga
organiska föreningar, hvilka på 6
at. kol innehålla elementen till 6,
5’/2 eller 5 mol. vatten, således
C6H12O6, C19HaaOlj; och-
C6Hlo0O5.
De förekomma bade i växt- och
djurriket. De kolhydrat, som hafva
sammansättningen C6H12O6 och
kallas glykoser, stå i ett mycket
nära samband med de sexatomiga
alkoholerna mannit och dulcit. (se
Glykos). De öfriga kolhydraten
kunna uppfattas som glykosernas
anhydrider. Till kolhydraten höra
kroppar af vidt skilda egenskaper;
en del äro olösliga i vatten, andra
svälla deri till gelé, andra deremot
lösas lätt. En del äro amorfa,
andra kristalliserbara. Genom
inverkan af syror eller ferment
hydrati-seras de vattenfattigare och gifva i
allmänhet, som slutprodukter, gly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
