Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörfärg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
Socker
från den öfre, söckerfattiga delen
och sönderskäras med maskin i
tunna skifvor eller rifvas tiH mos.
I förra fallet lemnas de i beröring
med uppvärmdt vatten (eller
-utspädd saft från föregående
behandling af betor), hvarvid sockret i
betornas celler genom diffusion utträder
i vätskan. I senare fallet blandas
den grötformiga massan med
vatten och uXprässas. Prässåterstoderna
användas som kreatursfoder. Den
på ena eller andra sättet erhållna,
utspädda saften uppvärmes med
ånga i stora luttringspannor till
80°—85°, hvarvid ägghvita
koaguleras, och derpå tillsättes släckt och
med vatten utrörd kalk, omkr. lJ2
proc. af betornas vigt. Genom
kalken mättas fria syror i saften,
fälles fosforsyra och sönderdelas
amider (t. ex. asparagin). Dessutom
bildas sockerkalk genom förening af
kalken med sockret. Genom
inledande af ånga upphettas derefter
saften till full kokning. Sedan
detta skett, och tilloppet af ånga
blifvit afstängdt, tappas saften
genom en haf vert från skum och
bottensats, hvilka sedan uppsamlas,
silas och prässas i filtrérprässar.
Den luttrade saften, som innehåller
sockerkalk, behandlas sedan med
kolsyregas, hvilken i fabrikerna
frambringas genom bränning af kalksten
med koks och tvättning af dervid
bildade gaser. Kolsyregasen
sönderdelar sockerkalken och fäller
kalciumkarbonat, dock icke
fullständigt, ty 0,6—0,8 % af kalken
stannar qvar. Efter denna behandling,
som kallas saturation, innehåller
saften, som benämnes tunnsaft,
ungefar 10 % socker. Den filtreras
derefter genom benkol i 4—8 m.
höga cylindrar. Genom denna
operation befrias saften delvis från
organiska färgämnen, men äfven från
kalk- och kalisalter, hvilka
upptagas af kolen. Den filtrerade
tunnsaften afdunstas sedan i ett system
af vacuumpannor, vanligen upprätta
cylindrar, som innesluta rör, hvilka
uppvärmas med ånga. De från den
första pannan bortgående ångorna
inledas i rören på_följande panna
o. s. v. Efter koncentration till
ungefär I,i7 eg. v. blir saften, som
då benämnes tjocksaft, ånyo
filtrerad genom benkol och kommer
sedan i en kulformig vacuumpanna,
som uppvärmes med ett
spiralformigt rör, genom hvilket ånga ledes.
Der koncentreras saften till
kristallisation. Sedan detta skett,
förarbetas saften antingen på råsocker
eller melis. I förra fallet lemnas
saften i kristallisationskärl, och de
erhållna kristallerna skiljas genom
centrifugalmaskiner från sirap, som
sedan ytterligare afdunstas, hvarvid
en andra kristallisation af orenare
råsocker erhålles. Efter fyra
kri-stalliseringar återstår en mörk sirap,
hvarur intet socker vidare kan
erhållas genom kristallisering. För
erhållande af melis afdunstas saften
i vacuumpannan ända till dess
kristaller börja afskilja sig. Man
tillsätter sedan litet ultramarin, hvars
blåa färg skall neutralisera sockrets
gulaktiga, och tappar lösningen på
toppformar, der den stelnar till
kristallmassor. Efter
kristalliserin-gen öppnar man bottnen på
formarna och suger genom
luftförtunning ut den mellan kornen
befintliga sirapen, hvilken slutligen
fullständigt aflägsnas genom pågjutning
med ren sockerlösning, som
äfvenledes aflägsnas genom atmosferiskt
tryck. Sedan torkas topparna vid
25° och slutligen vid 50°.
Dessförinnan brukar man svarfva bort
spetsarna, hvari vanligen finnes
litet sirap. De så erhållna top-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
