Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörfärg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socker
321
parna kunna vara ganska hvita,
men äro i -regeln tämligen porösa.
Mera kompakta blifva de, om
tjocksaften uppblandas .med
centrifuge-radt råsQpker af bättre sort. Den
sirap, som erhålles vid tillverkning
af hvitbetsocker, innehåller ungefär
50 % socker, men dessutom salter,
färgade och illasmakande organiska
ämnen in. m., hvilka hindra
sockrets kristallisering och göra sirapen
oanvändbar till matlagning. Den
försättes, vanligen i jäsning och
förarbetas på bränvin, som dock
blir illasmakande. Den efter
brän-vinsdes tilleringen erhållna dranken,
hvilken är mycket Tik på salter,
afdunstas till torrhet, hvarefter
återstoden förbrännes och askan
användes till beredning af pottaska. Man
har försökt att genom diffusion
aflägsna salterna ur sirapen, för att
derigenom göra sockret
kristalliserbart, och äfven ätt fälla ut sockret
i form af kalk-,. baryt- eller i
nyaste tid strontiansackarat.
Råsocker, som erhållits på förut
nämda sätt, underkastas ofta en
tvättning med sockerlösning Och
kommer så renadt i handeln, under
namn af farinsocker. Skall
raffineradt socker erhållas, löses råsockret
i vatten, och lösningen silas genom
benkol, afdunstas till kristallisering
och förarbetas på toppsocker. Man
anser att sockerproduktionen f. n.
uppgår till inemot 3’/2 mill. tons,
hvaraf något öfver 2 mill. tillverkas
af sockerrör. Cuba lemnar ’ensam
omkr. 700,000 tons. Af betsocker
tillverkas det mesta i Frankrike,
ungefär ’/2 mill. tons., dernäst i
T-yskland, Ryssland, Österrike,
Belgien Och Holland. I Sverge
finries blott en enda
hvitbetsocker-fabrik, med tillverkning för ett
värde af 1,077,900 kr. Import:
11,234,779 kilo raffineradt och
’ Cleve. Kern. Lex. \ -
21,421,252 kilo oraffinerädt socker.
Om lagstiftning for
hvitbetstill-verkningen se kungl, förordn, af •
d. 30 maj 1873, d. 2 juni 1876 och
d. 16 juni 1882. Tullsatsen för
rent raffineradt socker, eller
råsocker, som ej är mörkare än n:o 18
i holländska standard, är 33 öre" pr
kilo, men 23’ [z öre för mörkare,
råsocker. . -
Rent socker kristalliserar i stora
och väl utbildade, vattenklara
kri.-ställer, ’■ som lösas i 0,3 del. vatten
af vanlig temperatur och ännu
lättare i hett vatten; i eter och kall,
absolut alkohol är det deremot icke
lösligt. Lösningen har intensivt söt
smak och vrider polarisationsplariet
åt höger. Vid 160° smälter
sockret, och vid 210° förlorar det
vatten samt förvandlas till amorfa,,
mörkt färgade ämnen, som erhållit
benämningen Jcaramel. Då
rörsocker uppvärmes med utspädda syror,
bildas drufsocker och lævulos, en
blandning, som kallas invertsocker.
Samma inverkan har. äfven ett. i
jäst förekommande enzym, kalladt.
invertin (se d. o.) Vid ’långvarig
kokning med syror bildas af
rörsocker bruna ämnen; deremot
färgas rörsocker, till skilnad från
drufsocker, föga genom inverkan af
alkalier. Från nämda sockerart
skiljes det äfven -derigenom att det icke
reducerar alkalisk kopparlösning.
Börsocker jäser icke direkt, men
genom inverkan af invertin i jäst
förvandlas det till dextros och
lævulos, som kunna jäsa.
Sockerlösningars halt. af rörsocker
kan bestämmas genom eg. v., hvars*
motsvarande sockerhalt vid 17° ses.,
af föliande tabell.
Eg. v. ]
Rörsocker
o/-To
1,0001 ’
0}Ö25 -
1,0004
0,100
Eg. y. *
lörsocker
%
1,0509
12,500 *•
1,0530.
13,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
