Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnopsykologi och kvinnlig logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inför en kvinna, som hela tiden mot »aristokraten»
slungat vilda förbannelser. På kvinnans arm sitter en
knubbig, rosig, leende varelse, och den unga grevinnan
utbrister ovillkorligt: »Vilket vackert barn!» I samma
ögonblick lägger modern sitt barn i den nyss
förbannades armar och säger: »Tag barnet, så kommer ni
trygg förbi folket!»*
Dessa moderlighetens spontana utbrott, av vilka
det ena tvingar den för sitt liv skälvande kvinnan
att stanna inför ett barns leende och av vilka det
andra ger den av klasshat s"kälvande kvinnan
ingivelsen att rädda den till sitt liv hotade genom
att i hennes armar lägga sitt barn — de äro uttryck
av en inspiration, som icke är högre hos Shakespeare
i dennes mest gripande scener. Till sådana, genom
kvinnans skaparmakt utvecklade, känslor stå alla
stora diktarandar i skuld. Hade ej kvinnans
kulturarbete föregått, då ägde dikten icke en Cordelia eller
en Imogen. Och ur denna synpunkt kan man säga, att
det är kvinnor, som diktat Shakespeares kvinnor.
Följa vi slutligen moderligheten genom ännu
många länkar i utvecklingskedjan upp till dess högsta
konstnärliga uttryck, hos de stora kvinnliga diktarna,
så har till exempel George Eliot i sitt mest odödliga
verk, genom sin moderlighets ömmaste inspiration,
skildrat ett enda litet barns soliga makt att i högsta
mening frälsa: genom att bringa en av livets köld
förfrusen gren på mänsklighetens stam att åter grönska.**
Densamma har utvecklingsvägen varit då de
sympatiska känslorna utmynnat i stora bemödanden att
lindra det mänskliga lidandet. Det nötta uttrycket
charity begins at home är även kulturhistoriskt
sant. Från den med det egna jaget sammanhängande
ömheten om det egna barnet till den gränslösa
medkänslan med släktets kval — sådan har vägen varit.
I varje enskild individs historia upprepas släktets:
genom personliga ömhetskänslor utvidgas hjärtats väg-
*Se Höstskörd av A-i-a. Helsingfors 1895.
** Silas Marner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
