Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Chemien i allmänhet (§§. 1—37)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vissa schemer, hvilka mycket lätta hela denna
angelägna läran.
§. 30. Som nu alla chemiens operationer bestå
uti söndring (analysis), eller sammansätning
(synthesis), och ämnenas förening beror af
attractionslagarna, så är klart, at de sistnämdas rätta
kännedom, utgör liksom nyckelen til hela Vetenskapen.
§. 31. Chemien betraktad endast såsom
uplysande Naturens lopp och orsakerne til kropparnas
mångfaldige verkningar, kallas PHILOSOPHISK
eller PHYSISK (Chemia Philosophia, Physica).
§. 32. Men, om den samma användes til
enskilt eller allmän nytta, dels såsom lärande, huru
kroppar enligt sin natur fördelaktigast kunna
tvingas efter våra behof och afsikter, dels huru
dylike, då det behöfves, kunna tilredas, förvaras eller
förbättras, så förtjenar den namn af
TILLÄMPAD (Chemia applicata), äfven som Mathesis i
sådan händelse likaledes får samma tilnamn.
§. 33. Man kan ock fördela Chemien, äfven
som Mathesis, uti den Vanliga (Chemia vulgaris),
hvilken är sysselsatt med utrönande af kroppars
grofvare grundämnen, och den Högre (C.
sublimior), hvilken tillika, genom särdeles anstalter
samlar och utforskar de bestånds-delar, som för
sin finhet annars undgå våra yttre sinnen. Desse
fine ämnen svara på vist sätt emot fluxioner och
infinitesimaler uti den högre Geometrien.
§. 34. Den högre Chemien fordrar synnerlig
skicklighet både til at uptänka och verkställa
sådana försök, som med visshet blotta sanningen. På
sistförflutne 12 til 15 år har den gjordt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
