Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Chemia oeconomica (§§. 53—75)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 60. Hvar enkel jordart är ensam aldeles
otjänlig för vegetation. Derföre finnas de på god
grund altid blandade, åtminstone två tilhopa.
§. 61. Lera håller längst vatten qvar, dernäst
kalkjord och snarast torkar sanden. Härutaf
följer, at dessas proportionerade blanningar kunna
frambringa mångfaldiga förändringar i afseende på
vatnets qvarhållande. Härvid bör både Alf och
Matjord komma i betraktande.
§. 62. Som nu den bästa jord utan vatten är
liksom död och ofruktsam, så är klart, at en
sådan blanning är den bästa, som utan skada kan
emotstå en vanlig torka eller nederbörd.
Ovanliga händelser kunna icke genom någon
försigtighet förebyggas.
§. 63. Men belägenheten gör, at samma
blanning på olika ställen äger skiljaktig styrka. Och
således måste det bästa efter hvar orts
beskaffenhet utstakas.
§. 64. Om derföre en landtman förstår at
urskilja de jordarter, som utgöra dess åker, och
deras olika proportion, det är, liksom en bergsman
probera sin malms hallt, så kan han genom
vederbörlig omtanka inom få år utröna bästa
blanningen för hvar åker.
§. 65. At få säd på et fält, och at få det
mästa efter omständigheterne möjliga, äro två helt
skiljaktiga saker: det förra kan vinnas utan dylika
kunskaper, men ej det senare, om icke af slump
någon gång.
§. 66. Chemiens nytta vid jordbruk är af
största betydelighet, men rummet tillåter ej här mer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
