Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Chemia Technica (§§. 76—157) - Chemia Geurgica (§§. 87—107)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 97. När en snygg email-skårpa omgifver
kärlets yta, kallas ämnet Fayence.
§. 98. Rödbrun järnlera plägar ock arbetas,
mäst utan glasur och får vanligen heta Terra
sigillata.
§. 99. Eldfaste leror nytjas til diglar, tutlar,
retorter och dylike chemiske kärl.
§. 100. Eldfaste, finare och ogenomskinlige
kärl, fint glaserade, eller i ytan glaslupne, kallas
Sten-porcellaine.
§. 101. Eldfast, halfskinlig, mot stål eldande
hvit materia, öfverdragen med crystall-hinna, bär
namn af Äckta porcellaine. Härtil fordras eldfast
lera, som i eld bränner sig hvit, och dessutom en
viss tilsats, i China Petunsé kallad, som bringar
leran i half smältning, nödig til halfskinligheten.
§. 102. Kisel-jord ingår til ansenlig del, äfven
i de renaste leror. Ju ymnigare den är, dess
mindre behöfver tilsättas, at hindra sprickor under
torkning och bränning.
§. 103. Kisel-jord smält med tilhjelp af alkali
til klar, genomskinlig, färglös massa, kallas Glas.
§. 104. Glas färgadt med metalliske kalker,
får namn af Fluss.
§. 105. När färgande tilsatsen förtager
genomskinligheten nämnes massan för email i
synnerhet då den är hvit.
§. 106. Blir massan hvit och halfskinlig
plägar den nämnas för Oäckta porcellaine. Man kan
ock af gement Bouteil-glas göra en materia, som
som både til anseende och beskaffenhet nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
