Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Luft (§§. 278—343)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om de fleste (§§. 308—342), men imedlertid kan
denna bemärkelse här vidtagas, emedan den gifver
tilfälle at få betrakta och jämnföra dem alla på
et ställe.
§. 280. Ångor kallas sådane spänstige fluida,
som i köld förlora sin form och åter antaga den
skepelse, som de ägde innan varmens åtgärd
meddelte dem sådan finhet och spänstighet.
Vatten-imme faller under afsvalning tilhopa i droppar
och utgör vatten, och äfven så händer med ångor
af andra ämnen.
§. 281. Ångors skiljaktighet är ganska stor.
Alla liquida ämnen kunna bringas i sådan form,
och äfven fasta kroppar, om icke til hela sin
sammansätning, åtminstone til vissa delar.
Efter jordmon, climat, belägenhet och flere
dylika omständigheter, måste således Luftkretsen blifva
en sammelplats för mångfaldiga olika ångor,
hvilka ej allenast gifva Dagg, Rägn, Hagel och Snö,
utan äfven efter särskilt blanning och beskaffenhet
bidraga til allehanda lysnader, eld och lågor, som
pläga innefattas under namn af Meteorer.
§. 282. Utom ångor, hvilka til art och mängd
äro föränderlige, så hyser luftkretsen altid och
allestädes tre särskilta luft-lika ämnen, nemligen:
Ren Luft, Fördärfvad Luft och Luft-syra,
hvilkas proportionerade blanning kan begripas under
namn af Vanlig Luft (aër vulgaris).
§. 283. Ren Luft utgör i volum en
fjerdedel, högst en tredjedel af vanliga luften vid
jordytan, och är dess mängd utan tvifvel af största
betydelighet för alt lefvande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
