Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Skymningsbrasan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKYMKIKGSBKASAK
41
flamma icke längre i de stora öppna spisarna på
herregårdarna, ty spisarna hafva måst ge vika för kakelugnarna,
8om nu i sin ordning ofta stå kalla. Just i vår tid, när
nian icko längre har ro att hålla skymning eller råd att
elda med ved, har man hörjat brodera braskuddar,
inbjudande till långa pratstunder framför elclen i skumrasket,
kuddar, hvilkas oföränderligt prydliga skick emellertid
visar, att brasan sällan brinner. Som andra gudomligheter
före henne är hon förjagad af nyttan, denna gång i gestalt
af kaminer och värmeledningar!
Men med brasan förlorar vårt folk mer poesi och
skönhet än om tre fjärdedelar af alla våra skalders och
målares värk ginge upp i rök!
Finnes det något äkta nordens barn, som ej först
började drömma under stirrandet i den lekande, lockande
elden, hvilken omöjligt kunde vara så stygg, som mamma
sado? Bar drömmaren äfven gry et till en tviflare i sig,
då blef en dag hågen att pröfva eldens egenskaper
oemotståndlig: man brände under jubel den ena saken efter den
andra, tills pappas tidning eller mormors stickstrumpa
blifvit underkastade eldprofvet, eller (}e små händerna
illa tilltygade under något försök att ta fatt den trolska
elden. Men hvarken bannor eller brännblåsor kunde
minska kärleken till oldeu: den skälfvande vördnad,
hvilken utgör en så stor del af barnets kärlek — liksom
af all stor kärlek — blef endast ökad och med den
tjusningen.
Och när man blifvit några år äldre, då äro de
växlande bilder, glöden dana, barnens käraste tafvelbok, en
där de själfva äro de skapande konstnärerna.
»Hvad ser du?» frågar man hvarandra. »En jätte
med ett glödande gap.» »Jag ser en prinsessa på knä i
en skog.» »Ser du där, ett lejon med eldögon?» »Ja,
ja, och bakom det en riddare med hjälm!»
Hvar och en i syskonringen —■’ ifall man har lyckan
att vara flere syskon — väljer i glöden sitt palats. Och
många ramlade luftslott under senare år hafva framkallat
mindre häftiga sorgeutbrott än det torn, som först
instörtade, mången ståtlig villa mindre äkta glädje än det slott,
som längst stod upprätt i den fallande glöden.
Och hur många hemska och rörande sagor hafva
icke fått sina belysningar af brasan, när barnjungfrun be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
