Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framåtskridande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i vår tid, deras oafbrutna förberedelser i
föregående tider och deras närmanden och
sammanväxanden till ett stort historiskt totalsammanhang.
Vi börja allt tydligare inse dårskapen i att söka
extrahera historien vare sig ur naturens döda
mekanik eller ur människoviljans flyktiga
godtyckligheter och att dessa icke kunna sprida något ljus
öfver henne. Ljuset öfver naturen måste närmast
komma från lifvets mening med människan, och
ljuset öfver människan måste komma från en
individernas enhet, som med omotståndlig makt
förverkligar sig i de historiska sammanhangen, alltså
från en nödvändighet, som förstorar sig genom
frihet. Utvecklingens väg — som också är vår
enda möjliga lyckas — buktar icke ned genom
Ellen Keys idyller utan stiger öfver den
universella enhetens ouppmätta höjder. Det är nog
klokast att vackert vänta med den närmare
kartläggningen af det tredje riket.
Dock borde man redan nu kunna ena sig om
några få tunna men bestämda konturer.
Professor Bredo Morgenstierne[1] har i ett
intresseväckande tal vid sekelöfvergången till de
norska studenterna betecknat det 19:e århundradet
som liberalismens århundrade och liberalismen
»såsom något i sig själft negativt, hvars program
pekar mot upplösning af bestående band, icke mot
positiva nydaningar». Liberalismen har enligt
honom öfvervägande verkat destruktivt på den gamla
samhällsordningen och på hvad till denna anknöt sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
