Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCENISKA KONSTNAREK
151
fjortonde i Börjessons sorgespel, hvarmed Josephson och Holm*
quist den 17 aug. 1879 började sitt företag som föreståndare
för Nya Teatern. Vid denna scen var Arlberg sedan fastad
anda till 1885, under hvilken tid han ömsom återgaf tal> och
sàngroller, däribland dcbutrollcn, Farinelli, som han utförde
den 9 okt. 1879 på 25<årsdagen af sitt första framträdande på
scenen hos Stjernström, Polonius i »Hamlet», Mefistofeles i
Goethes »Faust», tamburmajoren Montabor i Offenbachs operett
»Stella», Bellman i »På Gröna Lund» och många andra roller
af de mest skilda slag. I juni 1883 uppträdde han åter på
Djurgårdsteatern i en glad operettroll, trumpetaren Plinchard
i »Lili», och då detta gästspel den 21 juni upphörde var det
hans afsikt att för alltid lämna scenen. Han var sedan i många
ar en ansedd och eftersökt sånglärare, först under någon tid i
Köpenhamn, därefter i Stockholm och slutligen, under sina
båda sista år, i Kristiania. Är 1891 utgaf han »Försök till en
naturlig och förnuftig grundläggning i tonbildningsläran», som
väckte mycket uppseende genom träffande kritiska anmärk»
ningar och en glänsande, ehuru väl skarp stil.
Han uppträdde dock ännu en gång efter sin sommaren 1883
beslutade afgång från scenen. Det var på Djurgårdsteatern
den 26 aug. 1890 då han vid fyllda 60 år utförde Gaspards
roll i »Cornevilles klockor». Detta hans gästspel inskränkte
sig likväl på grund af heshet — måhända äfven af numera
bristande röstresurser — till endast en gång.
Fritz Arlberg var äfven lycklig tonsättare: han skref bl. a.
orkesterdikten »I skogen» och tonsatte dikterna «Sten Sture»
och »Zwei Lieder vom Tode» m. fl. Slutligen var han en af
våra yppersta librettöfversättare, hvarom tillräckligt vittna
sådana mästerverk i sitt slag som texterna till Wagners »Rienzi»
och »Flygande holländaren», Glucks »Orfcvs», Berlioz’ »Faust»
m. fl.
Spelåren 1861—1866 var Arlberg regissör vid opcrascenen.
Ar 1868 kallades han till ledamot af Kungl. Musikaliska
Akademien.
Han afled i Kristiania den 21 febr. 1896. Enligt hans ut*
tryckliga önskan blef han begrafven på Leksands kyrkogård i
Dalarne. — Sedan år 1868 var han gift med violinisten Maria
Anna Rudolfina Neruda, född i Brunn den 26 mars 1840, syster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
