Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCENISKA KONSTNAUKK
man ibland under en torr yta, sisom hos hans Jemmerling i
»Advokaten Knifving», och känsla fattades honom ej, det visade
han som Aslaksen i »De ungas förbund», i hvilken roll han efter«
trädde Dahlqvist. Ett par andra glansroller voro Månsson i
»Berta Malm», och den eleganta bofven van Jer Krafft i »Dora».
Korrekt spelade han sådana Ibsenroller som Konsul Bemick i
»Samfundets pelare», Werle i »Vildanden», Kroll i »Rosmers*
holm» och Doktor Stockman i »En folkets fiende», där han
senare var en mycket lyckad borgmästare, di Hillberg öfver»
tagit doktorns roll. Det var något borgerligt öfver hans person
och i borgerliga typer hade han sitt bästa område, helst svenska
eller åtminstone germanska typer.
»För det hjertegoda under den sträfva ytan hade han uttryck
lika väl som för det kallt myndiga, och äfven skurkaktighet,
dold under ett bullrande godmodigt sätt, låg väl för hans
temperament. 1880*talet blef hans bästa skede vid de kungliga
scenerna. Han var då mycket ofta med, ett mönster af pligt»
trohet, alltid på sin plats, alltid intresserad, oftast mycket lyckad,
ett af spellistans och af Dramatiska teaterns stöd. Under de
senare åren af hans anställning där hade en allt mera försvagad
syn försvårat och till slut omöjliggjort hans arbete. Det blef —
naturligt nog — under dylika förhållanden något famlande och
osäkert, ej endast i hans uppträdande, utan äfven i uppfattningen
af rollerna. Jämmerling spelade han dock, så länge Almlöf var
med, utan märkbart fösvagande, och bland hans senare roller
var gubben Heinecke i Sudermanns »Åra» en kraftigt och
konsekvent genomförd figur. Vid full kroppslig och andlig
vigör drefs han emellertid af sin svaga syn bort från scenen».
(Georg Nordensvan, uppsats i Aftonbladet "/» 1900.)
Utom förut nämnda roller må bland dem, som Thegerström
under sin 27»åriga anställning vid de kungliga teatrarne utförde,
förtjäna följande att anföras: Lörd Dunbar i »Richard Sheridans,
Brissot i »Denise», och Pontus Bark i »Sanna kvinnor».
Ofvan citerade författare skref om Thegerström vid hans död
att han var »en scenisk artist från den tiden då dessa ägnade
sin kraft åt den scen de tillhörde och inte försvunno på
blixtturnéer midt under spelterminen och fordrade att teatern
skulle rätta sig efter dem — en artist, som tjänat under fanan
länge, troget och med heder». Han hade sin afskedsrecett å
Kungl. Teatrarne 11. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
