Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCENISKA KONSTNÄRER
59
Helga Elvira Franckenfeldt. K. T:ne 1 juli 1873-30 juni 1878.
Född i Stockholm den 19 juni 1851 (dotter af grosshand’
låren Fredrik Theodor Franckenfeldt och Sara Beata Ekwall).
Före sin anställning vid de kungliga teatrarne var hon enga»
gerad vid Nya (svenska) Teatern i Helsingfors, där hon de»
hu terad c på våren 1868 som den unge Markis de Chateaucourt
i »Den hvita nejlikan». Det mest utmärkande för denna skå»
despelerska var en yttre fägring, som gjorde henne särdeles
användbar i en del unga damroller, bland hvilka må nämnas
Maritana i »Don Cesar de Bazano», Louise i »De otäcka
kar-lame I», Nathalie i »Danicheffarne», Blanche i »Från Amerika»,
Ebba i »Också en förlofning» och Berthe i »Blond eller brunett».
Under spclåret 1879—1880 var hon anställd hos Josephson och
Holmquist vid Nya Teatern. — Gift 1881 med intendenten vid
Göteborgs museum, fil. doktor Anton Julius Stuxberg (deltagare
i Nordenskiölds nordostpassage 1878-80, född 1849, död 1902).
Olefine Louise Margarethc Moe, sedan fru Torssell, därefter
fru Moe. K. T:ne 20 aug. 1873-30 juni 1881. K. Op.
gästspel 6 april—15 maj 1891, 7 ggr och 5 sept. 1894.
Född i Bergen den 18 mars 1850. Namnet Olefine fick hon
efter Ole Bull, som stod fadder åt henne. Den 25 okt. 1867
debuterade hon på Kristiania Teater som Emmeline i Scribcs
lustspel »Den första kärleken». Debuten var mycket lofvande
och förhöjdes genom Ole Bulls medverkan vid föreställningen;
den genialiske konstnären spelade nämligen mellan akterna
några af sina bravurnummer. Vid sin omedelbart därpå föl»
jande andra debut utförde hon Betli i »Alphyddan», där hon
fick tillfälle att lägga i dagen sina goda, naturliga röstmedel,
hvilka hon nu började utbilda genom att taga undervisning
af den bekante norske sångläraren Henrik Meyer. År 1872
kom hon till Stockholm och blef Fredrika Stenhainmars elev,
och redan den 13 maj s. å. fick hon debutera på Kungl. Stora
Teatern som Lady Harriet i »Martha». Hennes andra debut
ägde rum den 2 dec. som Adéle i »Svarta dominon» och efter
att den 11 mars 1873 ha fullgjort sin tredje debut som Su»
sanna i »Figaros bröllop» erhöll hon fast anställning från
hösten s. å. »Den icke stora men behagliga rösten, den in»
tagande personligheten och den framstående dramatiska för»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
