Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCENISKA KONSTNÄR FR
71
såsom Romeo i »Romeo och Julia», hvilken var en af hans
största triumfroller. Bland hans öfriga mera bemärkta partier
må, utom de förut nämnda, anföras följande: Don Jose i
»Carmen» — den roll åt hvilken han nog gaf den mest
dramatiskt genomförda karakteristik — Wilhelm Meister i »Mig»
non». Don Octavio i »Don Juan», Johan af Leyden i »Profeten»,
Alfredo i »Den vilseförda», Radamès i »Aida», Otello, Faust
i »Faust» och i »Mefistofeles», Bergakungen i »Den bergtagna»,
Achilles i »Iphigenia i Aulis», Josef i »Josef i Egypten»,
Florestan i »Fidelio», Lohengrin, Walther von Stoltzing i »Mäs»
tersångarne», Arnold i »Wilhelm Tell», Almaviva i »Barberaren
i Sevilla», Fra Diavolo, Chapeloux i »Postiljonen från Long»
jumeau», Paul i »Paul och Virginie», Horace i »Svarta dominon»,
Benoit i »Kungen har sagt det», Gerald i »Lakmé», Noureddin
i »Lalla Rookh», Turiddo i »På Sicilien» och Zephoris i »Konung
för en dag», som nog var hans mest populära parti.
Godhjärtad och rättfram, utan minsta tillstymmelse till svek
i karaktären, gick Arvid ödmann lugnt sin väg fram. Klart
är att han med tiden blef tämligen bortskämd af allt det
rökoffer, som tändes för honom, alla de blommor, som, rent
bokstafligt taladt, kastades för hans fötter — och mången
scenisk artist har blifvit det för mindre än så. Men trots all
framgång, alla triumfer, ja, man skulle kunna säga allt af»
guderi från hans otaliga beundrarinnors sida, blef han dock
aldrig öfvermodig, äfven om alla dessa ovationer och hyll»
ningar skänkte honom en rent af barnslig tillfredsställelse.
År 1897 blef han ledamot af Kungl. Musikaliska Akademien;
föröfrigt innehade han följande utmärkelser: »Litteris et artibus»,
Vasaorden (1894), Rumäniens Stjärna och Dannebrogsorden
(1906). Den 1 dec. 1906 utnämndes han till hofsångare, hvilken
titel ej förut tilldelats någon på 75 år. Isaak Berg erhöll
nämligen denna titel 1S31.
Arvid ödmann var två gånger gift: första gången den 1 juni
1881 med änkefru Jenny Sophia von Mentzer, född Brandt
(född den 19 jan. 1851, död den 30 maj 1908), andra gången
sommaren 1909 med tandläkaren fru Alma Hård af Segerstad,
född Björklund.
Efter endast några dagars sjukdom afled han af hjärtförlamning
i Stockholm den 15 juli 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
