Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d. v. s. de till Kristi lekamen förvandlade
oblaterna, visade sig blödande, berodde på
närvaron af ett slags klotbakterier (Micrococ-
cus prodigiosus), som icke sällan uppträda
liopade till blodröda slemdroppar på kokt
potatis, bröd, mjöl m. m. dylikt.
S y n s i n n ets
ucifuga» eller »nyktalopi» kallas en
sällsam åkomma, som är så beskaffad, att
personer, livilka lida deraf, endast kunna se
i mörker eller i djup skymning. Två fall af
denna utomordentliga sjukdom iakttogös år
1789 bland fångar, befriade från’ Bastillen i
Paris; de ansågos förorsakade af den långa
tid fångarne tillbragt i fängelsets mörker.
Ra-mazzini beskrifver några dylika sjukdomsfall,
som han träffat bland bondfolk i Italien, men
som enligt hans mening härleda sig från den
motsatta ytterligheten eller vanan att alltid
vistas i för starkt ljus, hvarigenom ögats iris
blifvit försvagad och näthinnan öfverretad.
De, som ledo af sjukdomen, voro urståndsatta
att se den väg de hade att taga öfver fälten
vid fullt dagsljus, hvaremot de sågo
fullkomligt under natten. Deras åkomma botades
derigenom, att de köllos instängda i mörker
några veckor. Besynnerligt nog har äfven en
annan ögonsjukdom, kallad »dagsyn», blifvit
tillskrifven inverkan af för mycket ljus, ehuru
densamma i motsats till föregående består i
oförmåga att se, då dagsljuset börjar aftaga.
Höns bruka lida af »dagsyn», så att de icke
kunna upplocka sin föda i skymningen; man
brukar derför stundom kalla lidandet för
»hönsblindhet».
Dr Heberden beskrifver ett ganska
egendomligt exempel på dagsyn. En omkring fyrtio
år gammal man hade ett år på våren sjuknat
i trediedagsfrossa, for hvars botande han tog
in så litet kinabark, att anfallen icke
upphörde utan återkommo försvagade. Tre dagar
efter senaste anfallet befann han sig i tjenst
om bord på ett fartyg i London. Han fann
vid solnedgången att allting började få ett blått
utseende, som allt mera tilltog och småningom
öfvergick till tjock dimmighet; efterhand blef
han så blind, att han knapt kunde se en
brinnande ljuslåga. Men den följande morgonen
vid soluppgången var hans synförmåga
fullkomligt återstäld. När så aftonen kom, for-
rubbningar,
lorade han synen på samma sätt som före
gående qväll, och detta upprepades tolf dagar.
Han begaf sig då i land, der hans åkomma
småningom förbättrades, så att han efter tre
dygn var alldeles botad. En månad senare
var mannen åter i arbete på ett annat fartyg,
och efter tre dagar återkom då nattblindheten
liksom förut samt varade under alla de nio
nätter, som lian vistades om bord. Han
lem-nade derföre fartyget, och så länge han
stannade i land var lians synförmåga oangripen.
Någon tid efteråt vistades han under tio dygn
på ett annat fartyg, och under denna tid
återkom blindheten under två nätter, men
sedermera aldrig vidare. Om denne patient
upp-gifves från annat håll, att han förut lidit af
blyförgiftning, hvilket måhända kunnat till
någon del föranleda hans besynnerliga
ögonsjukdom.
Heberden omnämner derjemte ett annat
mycket ovanligt fall af bristfällig synförmåga.
En gammal fru vistades hos bekanta i ett
hus med utsigt åt öppna sjön och så beläget,
att det var blottstäldt för solskenets fulla glans.
Fönstergardinerna voro hvita och ökade
betydligt ljusets skärpa. Sedan hon bott i huset
under tio dygn, märkte hon på qvällen, då
solen gick ned, att skyarne voro på ett
besynnerligt sätt rödfransade och att samma röda
färg småningom utbredde sig öfver alla
föremål, mest öfver de ljusaste. Detta varade
till soluppgången följande dag, då hennes syn
befans återstäld till normalt skick. Men på
qvällen återkom samma sjukliga företeelse och
omvexlingen mellan frisk och sjuk synförmåga
fortfor, så länge hon bebodde samma hus,
samt upphörde först tio dagar efter sedan hon
flyttat derifrån.
Dr Otto har meddelat en märkvärdig
historia om en arbetare, som i Februari 1837
föll omkull på isen i Köpenhamn och skadade
sig så, att han i sanslöst tillstånd måste föras
till sitt liem. När han återfick medvetandet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
