Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visas deraf, att den elektriska gnistan
framkommer, om tensionsskilnaden mellan båda
polerna är tillräckligt stor, när dessa poler
förenas genom en metalltråd.
Den s. k. Volta-stapeln (fig. 1), hvarmed
Volta anstälde sina tidigaste experiment,
sam-mansättes sålunda, att en
zink-•skifva betäckes med en
silfver-skifva (eller kopparskifva), hvarpå
lägges först ett med saltvatten
fuktadt papp- eller klädesstycke,
derpå ett nytt par metallskifvor
af samma slag som förut, derpå
det fuktiga mellanlägget o. s. v.,
hvarvid tillses, att alla skifvor
■af lika metall vändas åt samma
håll. Med tjugu par metallskif-
vor, icke större än
tjugufem-öringar, kunde Volta frambringa
gnistor, erhålla svaga elektriska
stötar och påvisa andra tecken
till elektrisk verksamhet.
Sedermera utbyttes stapeln mot den
s. k. bägarapparaten: några i rad
stälda bägare, af hvilka hvär och
on innehöll en sur vätska
(svaf-velsyradt vatten), hvaruti en
zink-•och en kopparskifva voro instälda
så, att zinken i ena kärlet stod
i förening med kopparen i det
näst följande kärlet.
Om vi doppa en ren
zinkplåt i vatten, hvartill något litet
saltsyra blifvit tillsatt, skola vi
finna, att metallens yta
småningom sönderfrätes, under det att
bubblor af vätgas utvecklas. Om
vi, innan denna sönderfrätning
fortgått allt för länge, upptaga
zinken ur vätskan och ingnida
densamma med qvicksilfver, blir
ytan glänsande blank och åverkas
derefter icke af det sura vattnet.
Sålunda behandlade plåtar sägas
vara amalgamerade och äro
mycket lämpliga att begagna i
elektriska batterier, emedan deras sönderdelning
blott försiggår under inverkan af den
galva-niska strömmen. Om vi nu doppa en
amal-gamerad zinkplåt och en kopparplåt i ett
lerkärl med utspädd svafvelsyra, kunna vi
akt-gifva på huru de förhålla sig. Hvardera
plåten bör hafva en koppartråd fästad vid sig;
så länge plåtar ne förblifva skilda från h
varandra kunna vi icke varseblifva någon
förändring, men så snart de vid dem fästade
koppartrådarne bringas i beröring med
hvarandra, höra vi ett sorlande ljud och se vi
bubblor af vätgas uppstiga från kopparplåten.
Yätgasen har frigjorts genom
sönderdelning af vattnet, hvars
andra beståndsdel, syret förenas
med zinken till zinkoxid, som
upplöses i den sura vätskan.
Genom vätskan går en elektrisk
ström från zinken till kopparen
och från denna tillbaka genom
koppartrådarne till zinken (fig.
2). En dylik anordning säges
vara en sluten kedja eller
ledning. All verksamhet upphör,
så snart plåtarne skiljas genom
att trådarnes förening upphäfves.
Emedan elektriciteten är en
osynlig kraft, kunna vi endast
märka dess närvaro på grund af
vissa verkningar, som framträda
när strömmen genomgår en
sluten ledning. Dessa verkningar
äro af mångahanda slag och kunna
vara termiska, kemiska,
magnetiska eller fysiologiska. Såsom
exempel på termisk verkan kan
anföras den upphettning, som eger
rum i en fin metalltråd, då
strömmen framgår derigenom. De
kemiska verkningarne visa sig i
strömmens förmåga att
sönderdela vatten, att utfälla metaller
ur deras lösningar o. s. v. De
magnetiska verkningarne visa sig
i rörelserna hos en magnetnål i
närheten af en elektrisk ström
och de fysiologiska företeelserna
äro för alla välbekanta
åtminstone under den form, som
kallas för elektriska stötar.
Den enkla, af en zink- och
en kopparskifva bestående
stapeln, hvari metallerna stå insatta i samma
vätska, förlorar snart nog sin förmåga att
alstra elektricitet. Skälet härtill ligger till stor
del i den omständigheten, att den ena plåten
småningom betäckes med små vätgasbubblor,
hvarigenom den yta, som kan påräknas för
beröringen med vätskan, ansenligt minskas,
Fig. 2. Enkel stapel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
