Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Daniell-stapel.
eller alldeles försvinner. Sålunda betäckta
plåtar sägas vara polariserade, och ehuru de
återfå sin elektromotoriska kraft, om man
genom sk åkning befriar
dem från
vätgasbubb-lorna, komma de snart
ånyo i samma
fördömelse som förut. Den
enkla stapeln utbytes
derfore bäst mot
staplar af mera beständigt
slag, i hvilka två
vätskor förekomma skilda
från hvarandra. Den
af Daniell uppfunna
anordningen,
»Daniell-stapeln», har alltid
varit mycket omtyckt (fig.
3) för sin
beständighets skull.
Kopparplåten är här skild från
zinken genom en porös
skiljevägg, i det
kopparen formats till ett
yttre kärl, inuti
hvil-ket ställes ett poröst
lerkärl. Detta lerkärl
fylles till en del med
utspädd svafvelsyra
och i denna insättes
ett stycke amalgamerad
zink. I kopparkärlet
hälles deremot en
lösning af kopparsulfat
och inläggas derjemte
några kristaller af
samma salt for att ersätta
hvad som af lösningen
sönderdelas genom
elektricitetens inverkan. I
detta batteri ^ör den
porösa skiljeväggen
(lerkärlet) dubbel nytta, i
det att den å ena sidan
lemnar den kemiska
verksamheten ostörd,
låtande zinken syrsätta
sig på bekostnad af den
sura vätskan i
lerkärlet, och å andra sidan
befriar kopparen från vätgasbubblorna, hvilka
nu, sedan de med den elektriska strömmen,
som genom lerkärlets porer går från zinken
Fig. 8. Bunsen-stapel.
till kopparen, kommit in i
kopparsulfatlösnin-gen, derutur utfälla metallisk koppar. Denna
kopparfällning afsätter sig på kopparkärlets
väggar, hvilka
derige-nom tillväxa i
tjocklek, medan zinken
deremot småningom
för-täres och den utspädda
svafvelsyran allt mera
uppblandas med
svaf-velsyrad zinkoxid.
Denna senare
omständighet, som minskar
beröringspunkterna mellan zinken och syran,
leder äfven till
försvagande af stapelns
arbetskraft.
En annan stapel,,
som särdeles lämpar
sig för experiment, vid
hvilka stor strömstyrka
behöfves, såsom t. ex.
vid framställning af
elektriskt ljus eller vid
frambringandet af
ter-misk a effekter, är Gr ro
ve-stapeln (fig. 4). Här
hafva vi ett yttre kärl
af lera eller glas, A,
innehållande en
zinkplåt, Z, som för att
presentera en större
yta blifvit rullad
tillhopa eller böjd
U-for-migt. Inom den böjda
zinkplåten befinner sig
ett poröst kärl med
stark salpetersyra och
en deruti nedsänkt
platinaremsa. I det yttre
kärlet står zinken
om-gifven af utspädd
svafvelsyra. Det vid
zinkens syrsättning här
utvecklade vätet går till
salpetersyran och
sönderdelar denna,
hvar-vid qväfoxid frigöres.
En omändring af detta
batteri är Bunsen-stapeln, hvari platinan
ersatts med det billigare kolet (fig. 5).
När flera dylika staplar fästas tillhopa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
