Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yttre bågens topp. Färgerna befunno sig i
det excentriska bågstycket i samma ordning
som i den inre bågen, så att hvitt ljus
uppkom, der detsamma täckte den yttre bågen.
D:r Sturges såg vid Alverstoke vid kusten af
Hampshire den 9 Juli 1792 stycken af två
excentriska bågar, båda utgående från två
direkta bågars högra ben och i längden tydligt
begränsade i förhållande till den ljusspeglande
hafsytan. Yid S:t Andrews- såg professor
Tait den 11 September 1874 ett vensterben af
en excentrisk båge, visadt i afbildningen
fig. 2. Men dét aldra märkvärdigaste af
hithörande fall är måhända det, som
återgif-ves i följande afbildningen fig. 3 och i hvilket
två excentriska bågstycken uppträda. Denna
glänsande regnbågsföreteelse iakttogs af O.
Gumselius den 19 Juni 1875 klockan half nio
eftermiddagen vid Nya Kopparberget och
bestod, utom af två direkta helbägar och två
halfva excentriska bågar, af åtskilliga
koncentriska öfverloppsbågar.
* Man har funnit, att färgernas glans och
liflighet till väsentlig del beror på storleken
af de vattendroppar, i hvilka regnbågen
återspeglas. När man ser en regnbåge bildad i
tjocka, synas färgerna betydligt svaga i följd
af de små droppar, i hvilka ljusstrålarne
brytas och återspeglas, hvaremot å andra sidan,
när t. ex. en regnbåge följer i liälarne på en
väldig April-skur, vi alltid öfverraskas af
färgernas glans och styrka.
Regnbågar i tjocka eller snarare
»mist-bågai*» äro icke ofta iakttagna. Luftseglare
och bergbestigare hafva från upphöjda
belägenheter sett sådana mistbågar i fullständig
ringform. Yid nedstigandet från Matterhorn
år 1865 såg E. Whymper ett egendomligt
fenomen af detta slag, i det att de ringformiga
bågarne visade sig åtföljda af lodräta
färgskiftande linier, som i skärningspunkterna med
bågarne frambringade korsformiga figurer.
Båtskeppare å Lake Superior pläga
understundom, när en låg dimma ligger utbredd öfver
vattnet och en klar sol lyser på himlen, se
en regnbågsfärgad krans kring hufvudets skugga,
men vanligen blott i enkel ringform.
Den märkvärdiga företeelse, som af Ulloa
och Bouguer iakttogs under deras vistelse på
Pichincha (i Ecuador), kallades af dem, på
grund af den säregna svagheten hos dess
färgtoner, den hvita regnbågen. Den är
emellertid mera bekant under namnet »Ulloas cirkel».
Ulloa befann sig med sina följeslagare
tidigt en morgon på Pambamarcas topp. Hela
bergstoppen var betäckt af tjock dimma, som
småningom skingrades, under det solen gick
upp. Efter hand blef luften drägligt klar
med frånräkning af några lätta dunstmoln.
De resande sågo äfven dessa gradvis försvinna,
dä en af åskådarne plötsligt vände sig om
mot den midt emot soluppgången belägna
him-melstrakten och i detsamma varsnade en bild
af sig sjelf, återstrålande i luften lika tydligt
som i en spegel på skenbart afstånd af
endast fyra meter. Bilden tycktes stå i midten
af tre koncentriska ringar, hvilka skiftade i
olika färger, och utomkring dem var en ijerde
ring, innehållande blott en enda färg. Hvar
och en af de tre inre ringarne var i
yttersta randen karmosinröd och närmast derintill
orangefärgad, hvilken färg öfvergick genom
gult till blek lialmfärg och slutligen grönt.
Bilden jemte de omgifvande ringarne följde
alla iakttagarens rörelser, dock så, att bilden
alltid förblef’ i ringarnes medelpunkt.
Rin-garne voro i början något ovala men blefvo
allt mera runda och på samma gång större i
samma mån som solen höjde sig mera öfver
horizonten. När de antagit nästan fullständig
cirkelform blefvo färgerna småningom allt
svagare, under det bilden blef mer och mer
skugglik och obestämd, tills hela företeelsen totalt
försvann. Det förtjenar anmärkas, att icke
blott en af de resande utan alla hvar för sig
samtidigt varsnade alldeles samma företeelse,
ehuru hvar och en trodde, att fenomonet gälde
honom allena, emedan ingendera såg mera än
återspeglingen af sin egen person.
En företeelse af detta slag, som den 17
Juli 1882 kl. 3,30 e. m. iakttogs af A.
Tis-sandier jemte en följeslagare på Pic du Midi
är i sin egendomliga prakt afbildad å
motstående sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
