Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om det sorgfälligt sönderraspas, fylla ett
femhundra gånger större mått med, som det
tyckes, den aldra finaste ull, hvilken kan
bearbetas till trådar, snoddar, väfnader, papper
och dylikt.
Det är föga mer än tjugo år sedan som
någon allmän uppmärksamhet började fästas
vid de olika sätt, på hvilka asbest kan med
fördel användas. Numera tillverkas asbest i
en stor mängd olika former och för
flera-handa ändamål. Såsom filtar kan det inläg-
gas i trossbottnar för att förekomma
eldspridning från en våning till en annan, och såsom
tätväfdt tyg kan det .brukas till kläder för
att skydda mot eld; önskligt vore, att
ridåerna på teatrar tillverkades af sådant tyg.
Asbest begagnas för öfrigt såsom
taktäcknings-ämne och såsom packning kring pistongerna
i ångmaskiner, såsom inblandning i cement
och såsom betäckning för ångpannor eller
såsom syrehärdigt filter i kemiska laboratorier
m. m. Icke minst anmärkningsvärd är den
användning i form af eldfast färg, som på
på aldra senaste tiden blifvit icke så sällsynt.
I London anstäldes år 1882 offentliga
försök i ändamål att utröna asbestfärgens skyd-
dande förmåga mot eld. Bland annat
hade-man uppfört två mindre timmerbyggnader,
liknande teaterscener, hvilka fyldes med
allehanda teatertillbehör, såsom tågverk, draperier,,
kulisser etc.; den ena var målad med
asbestfärg, men den andra var oskyddad.
Likaledes voro två små öppna timmerlador
uppförda, af hvilka den ena var målad. De fyra
byggnaderna antändes alla på en gång, och
de två, som voro oskyddade, nedbrunno till
aska på tolf minuter. När försöket afbröts,
hade de två målade byggnaderna motstått
elden under en half timmes tid; ett par
trappor, som befunno sig midt öfver ett brinnande
bål af brinnande spånor, voro alldeles oskadade.
Yid förut (af Aldini) anstälda försök med
en hufvudbeklädnad, ett par handskar och ett
par skor af asbest, skyddad utanpå medelst
ett jerntrådnät, visade sig, att en arbetare
med påtagen handske kunde oskadad bära ett
stycke rödglödgande jern omkring hundra
meters väg. I ett annat försök gick en med
asbetskor försedd man under fem minuters
tid på ett jerngaller, placeradt öfver brinnande
risknippor, utan ätt han led ringaste
olägenhet af denna sin promenad.
M agn etism
T^n liten vanlig hästskomagnet, en sådan der
^ rödmålad småsak, som brukar skylta bland
annat kram i fönstren på
jernvaruhandelsbu-tiker, ser knapt ut som skulle han gömma
inom sig en af naturens största hemligheter
och besitta egenskaper af verkligen underbart
slag. Den store Faraday, som måhända mera
än någon annan dödlig Sysslat med
magnetismen och gjort sig förtrolig med dess
verkningar, stod en gång och betraktade en af sina
medarbetare, som för ro skull öfvade sig med
en magnet, hvarmed han drog och vred på
en fritt upphängd jernnål. Den lärde
vetenskapsmannen anmärkte: huru hemlighetsfull
är icke den kraft, som ni har der; ju mera
jag grubblar deröfver, dess mindre tycker jag
att jag förstår den! Denna naturkraft, som
föreföll så obegriplig för Faradays mägtiga
snille, har än i dag icke funnit den siare,
som förmått uppdaga, hvad den innebär.
ens under.
Den magnetiska kraften tyckes
ursprungligen tillhöra endast ett enda af de i naturen
befintliga ämnena, nemligen den jernmalm
(jern-oxid-oxidul), som allmänt förekommer i våra
jerngrufvor och kallas svartmalm eller
magne-tit. Man må dock icke föreställa sig att
hvil-ket stycke som helst af denna jernmalm är en
magnet; tvärtom är det endast undantagsvis
man får tag i en malmbit, utrustad med
magnetisk förmåga. Denna förmåga, som yttrar sig
deruti, att den magnetiska stenen i närheten
af andra kroppar antingen sträfvar att draga
dem till sig eller stöta dem ifrån sig, säges
hafva först upptäckts i stenar, tagna vid
staden Magnesia i Mindre Asien, och det är den
staden som åt den i malmstenarne inneboende
naturkraften lånat det namn, som densamma
i brist på lämpligare beteckning fått hittills
behålla,
Magneternas inverkan på alla kroppar är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
