Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellertid längt ifrån lika kraftig; det är
egentligen blott jern ocli svartmalm samt
der-näst nickel och kobolt som äro så känsliga
för magnetstenens åverkan, att de i märkbar
mån dragas till honom, under det att den
attraktion, som utöfvas på andra kroppar, är
så svag, att den i vanliga fall alldeles
undgår uppmärksamheten, hvilket äfven gäller
om de föremål, på hvilka magnet en utöfvar
en motsatt verkan, i det att han sträfvar att
skilja dem ifrån sig, såsom fallet är med bly,
svafvel och vatten m. m. Detta olika för-
en vigt, som mången gång öfverstiger deras
egen. Newton uppgifves hafva egt en
magnetsten, som vägde tre gram men förmådde bära.
746 gram, och hos de större magnetstenarne
kan attraktionskraften märkas på nära en
meters afstånd. Deremot finnas ock stenar, hos
hvilka magnetismen är helt obetydlig eller
alldeles omärklig.
En af magnetstenens vigtigaste egenskaper,
som varit till oberäknelig nytta för
mensklig-hetens hela utveckling och framåtskridande,,
är förhållandet till väderstrecken. Fritt upp-
Fig. 1. Magnet med filspån.
Fig. 2. Hästskomagnet och strumpstieka.
hållande till olika ämnen är högst underbart,
och vi stå här, midt i det döda mineralriket,
inför sympatier och antipatier af sällsammaste
slag och i skiftande gradationer: en naturlig
valfrändskap, som knappast med större
bestämdhet kan göra sig gällande i den lefvande
organiska verlden.
Jernet tyckes vara magnetens rätta
gunstling och så snart en magnet kommer för nära
jernsaker, som passa för honom, så håller han
q var dem och släpper dem högst ogerna ifrån
sig. Med jern kan man derföre bäst pröfva
livad en magnet duger till. Ty alla
magnetstenar äro icke begåfvade med samma styrka.
Det finnes små stenar, som kunna fasthålla
hängd på en tråd eller på en spets, så att.
den kan röra sig åt alla håll, ställer sig
magnetstenen alltid trofast i en viss rigtning.
Denna rigtningskraft var känd af kineserne
sedan urminnes tider, om man får tro
kinesiske krönikeskrifvare, som berätta att
magne-ter brukades såsom vägvisare på färderna
öf-ver Tartariets vidsträckta slätter.
»Ledarestenar» ellor »seglingsstenar» lära också hos
araberna varit vanliga vägvisare till lands och
sjös under medeltiden, ehuru sådana
hjelp-medel länge tyckas varit misstänkta,
allden-stund en författare i trettonde århundradet
säger, att ingen skeppsbefälhafvare, som ickfr
ville anses för trollkarl, vågade nyttja dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
