Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana uppbränt den romerska flottan
utan-före Syrakusas liarnn, då staden år 214 f. Kr.
belägrades af romare under Marcellus. Hos
de arabiske alkemisterne på 1300-talet lärer
det varit mycket brukligt att med konkava
speglar förstärka solhettan och såmedelst
distillera flytande ämnen. Sedermera utförde
Lavoisier försöket att smälta guld och silfver
i solvärme, stegradt med tillbjelp af en
glas-lins. En engelsk instrumen^makare, Parker,
konstruerade för några år sedan en glaslins,
som höll 0.9 meter i diameter och hvars
brännkraft var så betydlig, att en liten tärning af
svagas. Fransmannen Vilette gjorde för
några år sedan åtskilliga stora brännspeglar;
medelst en metallisk sådan, livars diameter
var nära 1.2 meter,* kunde han smälta
tack-jern på 16 sekunder. Men reflektionen från
försilfradt glas är mera fullständig och med
en sådan spegel af 0.56 meters diameter blef
qvartz nedsmält till glas på mindre än en half
minut.
Ar 1840 lät Andraud konstruera en
»solugn» af ett visst antal lika speglar, rörliga
åt alla håll. Problemet att direkt förvandla
solvärmet till mekanisk kraft inträdde emeller-
tackjern dermed kunde nedsmältas på tre
sekunder; till och med granit försattes dermed
i smältning på en minuts tid.
Svårigheten att tillverka stora
konkavspeglar har man försökt kringgå derigenom, att
man ordnat en mängd små plana spegelglas
tillhopa på sådant sätt, att alla från dem
reflekterade ljusstrålar måste löpa tillhopa i
en gemensam punkt. Men sådana
sammansatta speglar kunna aldrig blifva så verksamma
som speglar med fullständigt bugtad yta,
emedan värmestrålarne, som hos de senare
sammanlöpa i en bestämd punkt, brännpunkten,
hos de senare gerna sprida sig något litet
derutomkring, livarigenom brännkraften för-
tid icke i något fullt praktiskt skede förr än
med Mouchots år 1860 påbörjade
undersökningar. Efter fleråriga försök anordnade
Mou-cliot slutligen sin »insolator» sålunda, att den
bestod af en parabolisk reflektor af silfverplåt
i form af ett utspändt, upp- och nervändt
paraply, livars axel eller käpp utgjorde den
mottagare, hvarest solstrålarne samlades. Pifre
vidtog sedermera åtskilliga förbättringar i denna
solmaskin och tillverkar numera dylika
maskiner, afsedda för industriela behof. Den 6
Augusti 1882 hade man tillfälle att se en
* En brännspegel, ännu större än denna,
nem-ligen med 1.65 meters tvärmått, finnes, enligt
uppgift, förvarad i Frötuna sockens kyrka i Upland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
