Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Pifres solmaskiner i fullt arbete i
Tuileries trädgården i Paris. Det var en
para-bolisk spegel med 31/2 meters tvärmått i
storöppningen, hvaremot solstrålarne studsade
så, att de anfollo en cylindrisk ångpanna,
utgörande den paraplylika spegelns axel eller
käpp. Den bildade vattenångan leddes till en
liten vertikal ångmaskin af 30 kilogrammeters
kraft, hvilken satte en tryckpress i rörelse.
Ehuru solhettan icke var mycket besvärande
strålningens svaghet utgör ett betydligt hinder
för dess användande såsom drifkraft. De
stora speglarnes ansenliga kostnad och
svårigheten att i stor skala framställa ytornas
rig-tiga bugtning äfvensom det vidlyftiga arbete,
som skulle erfordras för de polerade
spegelytornas renhållning, äro omständigheter, som
ansetts göra den direkta solkraften praktiskt
värdelö9 för frambringandet af mekanisk kraft.
Dessa svårigheter påstår Ericson sig emeller-
Mouehot-Pifres solmaskin,
och värmestrålningen hindrades af talrika moln,
arbetade pressen regelbundet emellan kl. 1
och 1/2 6 efter middagen samt lemnade i
medeltal 500 exemplar i timmen af en
tidning, som enkom för ändamålet uppsatts och
som kallades »Soleil-journal» d. v. s.
soltidningen.
John Ericson, som under ett par
decennier sysselsatt sig med försök att göra solens
strålande värme mekaniskt brukbart, anmärker
i afseende å solmaskiner, att så väl praktiska
ingeniörer som vetenskapsmän visat, att sol-
drifvande en tryckpress.
tid hafva på enkelt sätt öfvervunnit genom
den form, han nu seuast gifvit åt
solmaskinen. Hans maskin, sådan den afprofvades
under sommaren 1883, är ett rektangulärt tråg
med skålig botten, hvilken på insidan är
belagd med polerade, undertill försilfrade
glas-skifvor,. så anordnade att de kasta solstrålarne
till en valsformig hettare eller värmeapparat,
stäld longitudinelt öfver tråget. Hettaren
innesluter naturligtvis det ämne, vatten eller luft,
som genom expansion öfverför solkraften till
en drifvare, t. ex. en ångmaskin. Tråget är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
