Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Främmande präster bruka äta upp pojkar», viskade
Chota Lal.
»Och han är en främling och but-parast
(avgudadyrkare)», sade Abdullah, muhammedanen.
Kim skrattade. »Spring ni och göm er i mammas
knä, så ä’ ni säkra! Kom.»
Kim svängde om det självregistrerande vändkorset;
den gamle mannen följde efter honom och stannade
häpen. I den stora förhallen stodo väldiga
grekisk-buddhaistiska skulpturverk, utförda, de lärde vete för
huru många år sedan, av hantverkare, vilka varit
mottagliga för inflytandet av den på ett hemlighetsfullt
sätt överförda grekiska konstnärsandan. Där funnos
hundratals skulpturverk, friser med figurer i relief,
fragment av statyer och hällar med inristade figurer,
som fordom klätt tegelstensmurarne i buddhaisternas
stupas och viharas och som nu, uppgrävda och
vederbörligen försedda med påskrifter, utgjorde muséets
stolthet. Stum av häpnad vände sig laman från det ena
föremålet till det andra och stannade slutligen i
hänförd undran framför en stor högrelief, som föreställde
Buddhas kröning eller apoteos. Mästaren framställdes
sittande på en lotusblomma, vars kronblad voro så
djupt inhuggna, att de verkade nästan fristående. Runt
omkring honom var samlad en beundrande hierarki, av
kungar och forntida buddhapräster. Nedanför flöt en
ström, som täcktes av lotusblommor och i vilken fiskar
och vattenfåglar simmade. Två fjärilsvingade peri
svängde en girland över hans huvud, och ovanför dem
höll ett annat par Bodhisats juvelprydda turban.
»Herren! Herren! Det är Sakya Muni själv!» utbrast
laman halvt snyftande, och med låg röst började han
frammumla den underbara hinduiska åkallelsen: »Han
som i sig är Vägen — Lagen, Som i sitt sköte Maja
bar. Anandas Herre — Bodhisat.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
