Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Vad finns det för bevis härpå?» frågade
engelsmannen, i det han närmade sig rosenhäcken vid sidan
av gången.
»Mahbub Ali har givit mig detta bevis.» Kim kastade
det hopvikna papperet upp i luften, så att det föll ned
framför engelsmannen, som satte foten på det, då en
trädgårdsdräng i detsamma vek om hörnet. Då denne
gått förbi, tog han upp papperet, lät en rupie falla —
Kim kunde höra den klinga mot gruset — och
återvände in i huset utan att se sig omkring. Kim skyndade
att taga upp myntet, men i trots av sin indiska
uppfostran var han dock tillräckligt irländare för att anse
silvret såsom det minst viktiga i ett företag sådant som
detta. Vad han helst önskade var att se den verkan,
som brevets innehåll skulle framkalla, och för den
skull smög han sig icke ut samma väg som han
kommit, utan kröp långsamt närmare huset i skydd av det
höga gräset.
Han såg — en indisk bungalow är öppen tvärs
igenom — engelsmannen återvända till ett litet rum
vid ena ändan av verandan, vilket var till hälften
toalettrum, till hälften kontor och alldeles översållat
med papper och depeschportföljer. Här slog
engelsmannen sig ned och studerade Mahbub Alis budskap,
och som skenet från lampan föll rakt på hans ansikte,
kunde Kim tydligt se, huru detta under läsningen
förändrades och mörknade.
»Will! Kära Will!» ropade en kvinnlig stämma. »Du
måste komma in i förmaket. De kunna vara här vilket
ögonblick som helst.»
Han fortfor att läsa med oförminskad
uppmärksamhet.
»Will!» ropade samma röst fem minuter senare.
»Han har kommit. Jag kan höra hästhovarna ute på
vägen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
