Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
Rudyard Kipling
»Tre—fem—fem och fyra karat, efter vad jag kan
förmoda. Där finns vidare ett stycke gammal,
grönaktig pipambra och en slipad topas från Europa, en
rubin från Birma om två karat och utan någon fläck
och en balasrubin om två karat, skadad. Vidare finns
där en bit snidat elfenben från Kina, föreställande en
råtta, som suger på ett ägg, och slutligen en
kristallkula så stor som en böna och infattad i ett blad av
guld.»
Han klappade händerna, då han slutat.
»Han är din mästare», sade Lurgan sahib småleende.
»Han kände till namnen på stenarna», sade Kim
rodnande. »Försök om igen med vanliga saker,
sådana som både han och jag känna till.»
De samlade ihop en massa olika småsaker från
boden och lade dem på tallriken, men för varje gång
segrade hindugossen, och Kim häpnade över hans
skicklighet.
»Bind för mina ögon och låt mig en enda gång få
känna på sakerna, så skall du se så mycket du vill»,
sade hindugossen utmanande.
Kim stampade av förargelse, när gossen även denna
gång segrade.
»Ifall det vore karlar eller hästar, så skulle jag
kunna reda mig bättre», sade han. »Detta spel med saxar
och knivar och stenar är så smått.»
»Lär först och undervisa sedan», sade Lurgan. »Är
han din mästare?»
»Ja, men hur har han lärt sig det?»
»Genom att göra det så många gånger, tills han
blivit skicklig — och det lönar verkligen mödan.»
Hindugossen, som strålade av förtjusning, gick så
långt, att han klappade Kim på ryggen.
»Förtvivla inte», sade han. »Jag skall själv
undervisa dig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
