Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kim
261
»Jag har fått litet undervisning i ritning», sade Kim,
»men detta är ett under över alla under.»
»Jag har hållit på med denna i många år», sade
laman. »Det fanns en tid, då jag kunde rita en sådan
tavla på en sommar. Jag skall lära dig konsten — efter
vederbörlig förberedelse, och jag skall även lära dig
Hjulets betydelse.»
»Vi skola således vandra tillsammans?»
»Vandra och söka. Jag har endast väntat på dig. I
hundratals drömmar — särskilt i en, som hemsökte
mig natten efter det Lärdomens portar för första
gången slötos om dig — har det blivit mig uppenbarat,
att utan dig skulle jag icke kunna finna min Flod. Åter
och åter har jag, såsom du vet, skjutit denna tanke
ifrån mig av fruktan att den endast vore en illusion.
Detta var också orsaken, varför jag icke ville taga dig
med mig den där dagen i Nucklao, då vi åto kakor
tillsammans. Jag ville icke taga dig, förrän tiden var
fullbordad och tillfället gynnsamt. Från bergen till
havet och från havet till bergen har jag vandrat, men
allt har varit förgäves. Men då erinrade jag mig
Jätaka.»
Och nu berättade han för Kim historien om
elefanten med fotjärnet, vilken han så ofta berättat för
djainprästerna.
»Något vidare vittnesbörd behöver jag icke», sade
han helt förnöjd, sedan han slutat sin berättelse. »Du
skickades till mitt bistånd, och då denna hjälp
undandrogs mig, var mitt sökande fåfängt. Därför skola vi
nu vandra ut tillsammans, och jag är säker om
framgång.»
»Vart skola vi vandra?»
»Vad betyder väl det, du hela världens lille vän?
Jag säger ju, att framgången är viss. Om så behöves,
skall Floden springa fram ur marken vid våra fötter.
Jag samlade förtjänster, då jag skickade dig till Lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
