Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kim 32 77
sig nu i hörnet en halvnaken, askbeströdd, långhårig
Saddhu, vars svullna ögon — opiet gör snabb verkan
i en tom mage — lyste av fräckhet och djurisk lusta.
Han satt med benen i kors under sig, kring hans hals
hängde Kims bruna radband, och om axlarna hade
han svept en bit brokigt tyg. Barnet gömde huvudet
vid sin förvånade faders bröst.
»Var inte rädd, lille prins! Vi färdas i sällskap med
trollkarlar, men de skola inte göra dig något ont. Gråt
inte–Vad är det för nytta med att ena dagen
böta ett barn och andra dagen göra det sjukt av
förskräckelse ?»
»Barnet kommer att få ett lyckosamt liv. Han har
sett ett stort underverk. När jag var barn, gjorde jag
karlar och hästar av lera.»
»Det har jag också gjort. Sir Banas kommer om
natten och gör dem levande ute på vår avskrädeshög»,
sade den lille gossen.
»Således är du inte rädd för någonting, prins?»
»Jag blev rädd därför att min fader var rädd. Jag
kände hans arm darra.»
»Ack, du harhjärtade man», utbrast Kim, och till
och med den förlägne djaten skrattade. »Jag har utfört
en läkedom på denne stackars handlande. Han måste
övergiva sina räkenskapsböcker och sina affärer och
sitta vid vägkanten tre nätter å rad för att övervinna
sina fienders ondska. Stjärnorna äro emot honom.»
»Ju färre ockrare desto bättre, säger jag, men
Saddhu eller icke Saddhu skall han betala mig för det
där tygstycket, som han har om axlarna.»
»Jaså? Men är det kanske inte ditt barn, som du
håller i dina armar och som du höll på att få
överlämna till bålet? Det återstår ännu en sak. Jag utförde
denna trolldomskonst i din närvaro, emedan saken var
så angelägen. Men, o man från Djalandura, ifall du
händelsevis skulle erinra dig denna tilldragelse, då du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
