Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°°
Rudyard, Kipling
god tid, ty de skola naturligtvis göra mätningar och
kartlägga de trakter, där de färdas fram. Jag ger mig
av i morgon och ni ger er av i övermorgon. Är det
överenskommet? Ni kan ju tänka på saken tills i
morgon bittida. Sannerligen är det inte morgon snart!»
Han gäspade ljudligt, och utan ett artigt ord till avsked
uppsökte han sin sovplats. Men Kim sov föga, och han
tänkte på hindostanska:
»Visserligen kan detta Spel kallas stort! Fyra dagar
vistades jag som kökspojke i Quetta hos hustrun till
den man, vars bok jag stal, och det utgjorde också en
del av det stora Spelet. Och från Södern kom
Mahrattan, darrande för sitt liv, och det var också Spelet.
Och nu skall jag begiva mig långt uppåt Norden i och
för Spelet. Det är i sanning som ett nät, vilket är
kastat över hela Indien. Och att jag får deltaga däri,
det har jag att tacka laman för» — och han smålog
ömt i mörkret. »Jag är nog skyldig Mahbub Ali och
överste sahib mycken tack — men allra mest den
Helige. Han har rätt — det är en stor och underbar
värld, och jag är Kim — Kim — Kim! Ensam — en
enda människa mitt uti allt detta. Men jag skall få
träffa främlingar med deras kompasser och måttband.»
»Nå, vad blev resultatet av kvällens prat?» frågade
laman följande morgon, sedan han förrättat sin bön.
»En kringvandrande drogförsäljare kom och sökte
upp mig, och jag övertygade honom medels bevis och
böner om att våra trollmedel voro kraftigare än hans
färgade vatten.»
»Ack ja, det där trollmedlet! Är den dygdiga
kvinnan fortfarande angelägen om att få ett sådant?»
»Ja då.»
»Då måste jag skriva ut det, om jag inte vill att
hon skall bedöva mig med sitt prat.» Och han tog
fram sitt pennfodral.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
