Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3°°
Rudyard, Kipling
hiber, som vi känna. Dessa sahiber slogo en präst. De
skrämda oss, och vi flydde. Vem kan veta var vi
lämnade deras packning? Tror ni, att Yankling sahib skall
tillåta slättlandspolisen att stryka omkring här bland
uergen och skrämma hans villebråd? Det är långt från
Simla till Chini och ännu längre från Shamlegh till
bottnen på Shamleghs avstjälpningsplats.»
»Må ske då, men jag vill bära den stora kiltan, som
sahiberna själva packade var morgon.»
»Vad är det för märkvärdigt med den kiltan?»
»Ingenting annat än att den är full av det Skrivna
Ordet — böcker och papper, i vilka de skrevo, och av
alla slags underliga instrument.»
»Shamleghs avstjälpningsplats skall gömma allt
detta.»
»Må så vara, men tänk om vi därigenom förolämpa
deras gudar? Jag tycker inte om att behandla det
Skrivna Ordet på ett sådant sätt. Och deras
mässingsinstrument övergå mitt förstånd. De äro icke något lämpligt
byte för enkla bergsbor.»
»Den gamle mannen sover ännu, men vi kunna fråga
hans chela.» Mannen från Ao-chung tog sig ännu en
styrketår, stolt i medvetandet att vara den styrande.
»Vi ha här en kilta, vars innehåll vi inte förstå oss
på», viskade han till Kim.
»Men det gör jag», svarade Kim försiktigt. Laman
andades lugnt och naturligt, och Kim hade suttit och
funderat över Babans sista ord. Såsom medspelare i det
stora Spelet var han för tillfället böjd att ägna Baban
sin vördnad. »Ni mena väl den där kiltan med det röda
locket, vilket innehåller underbara saker, som icke få
avhandlas av dårar.»
»Var det inte det jag sade! Tror du, att den kan
förråda oss?»
»Inte om den anförtros åt mig. Jag skall besvärja dess
trolldom. I annat fall kan den göra stor skada.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
