Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kim
333
»Revolver! Hämnd! Bonzer!» Hurree kröp ännu
mera ihop. Kriget höll på att flamma upp på nytt.
»Har ni då ingen tanke på vår förlust? Packningen!
Packningen!» Hurree kunde höra, huru den talande
stampade av raseri. »Allt vad vi hade med oss! Allt
vad vid hade samlat! Åtta månaders arbete! Vet ni
vad det vill säga? Och det var ni, som skulle förstå
er så väl på att behandla österlänningar! Jo, ni har
burit er snyggt åt.»
Och nu började de gräla sinsemellan på olika
tungomål, och Hurree Baba smålog för sig själv. Kim
befann sig hos packningen, och i denna gömdes åtta
månaders arbete. Han kunde icke på något vis sätta
sig i förbindelse med Kim, men han litade på honom.
För övrigt kunde han arrangera sin färd i bergen på
ett sådant sätt, att Hilds, Bunår och bergsdistrikten
runt omkring skulle minnas den under generationer.
Män, som icke kunna tvinga sina egna bärare till
lydnad, åtnjuta föga respekt i bergen, och bergsborna ha
ett mycket utvecklat sinne för humor.
»Om jag hade hittat på alltsammans själv, kunde
det inte ha blivit bättre», tänkte Hurree, »och när jag
nu tänker rätt på saken, så var det ju ändå min idé.
Anfallet mot laman var ju tillfälligt, men ingen annan
än jag kunde ha begagnat mig därav på ett så utmärkt
sätt. När man blott betänker den moraliska verkan
därav på dessa okunniga människor! Inga fördrag —
inga papper — inga skrivna dokument mera — och
så mig som tolk åt dem! Jag skulle önska att jag hade
papperen också, men man kan inte vara på två ställen
på en gång. Det är ett axiom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
