Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kim
335
»Det tjänar ingenting till att lyssna efter ljudet av
dess fall. Detta är världens ände», sade han och
avlägsnade sig därpå med snabba steg. Laman blickade
ut genom fönstret med ögon, vilka lyste som gula
opaler. Från det ofantliga svalget framför honom reste
sig vita toppar längtansfull mot månljuset.
Återstoden låg försänkt i ett ogenomträngligt mörker.
»Dessa äro i sanning mina berg», sade han
långsamt.
»Så skall en man leva, höjd över världen, skild från
frestelserna och försjunken i begrundande av det
oändliga.»
»Ja, ifall han har en chela, som lagar i ordning te
åt sig, som sveper om honom en varm filt och jagar
bort kalvkor.»
En rykande lampa stod och brann i en nisch, men
månskenet fördunklade dess ljus, och i detta underliga,
blandade sken rörde sig Kim som ett andeväsen, då
han nu lutade sig ned över påsen med mat och kokkärl.
»Ai! Oaktat mitt blod avkylts, bultar det i mitt
huvud, och det känns som om ett rep vore bundet om
min nacke.»
»Det är minsann inte underligt. Det var ett kraftigt
slag. Må han som utdelade det–»
»Om inte min egen vrede varit, skulle det inte ha
skett något ont.»
»Vad för något ont? Du har räddat sahiberna från
en död, som de tusenfalt förtjänat.»
»Läxan var inte väl inlärd, chela», sade laman, i det
han gick bort och lade sig att vila på den hopvikna
filten, under det att Kim fortfor med sina
förberedelser till aftonmåltiden. »Slaget var blott en skugga av en
skugga. I sig självt ett ont mötte det ett ont hos mig
— vrede och bitterhet och ett begär att löna ont med
ont. Dessa upprörde mitt blod, väckte oro i min mage
och framkallade susning för mina öron.» Här tog han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
