Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kim
337
innehåll var mycket gott, kände deras glupskhet inga
gränser. Shamleghs avstjälpningsplats fick mottaga
tomkärlen.
När Kim efter en natt av onda drömmar smög sig
ut i den kyliga morgonen för att borsta sina tänder,
möttes han av en ljushylt kvinna med en turkosprydd
huvudbonad.
»De andra ha givit sig av», viskade kvinnan. »De
lämnade kvar åt dig denna kilta, såsom de lovat. Jag
älskar inte sahiberna, men du har ju lovat att skänka
oss ett trollmedel. Jag önskar inte, att Shamlegh skall
få ett dåligt namn om sig på grund av den där
olyckshändelsen. Jag är kvinnan på Shamlegh.» Och hon
betraktade honom med ett djärvt uttryck i sina ögon,
en blick helt olik bergskvinnornas vanliga skygga blick.
»Visserligen, men det måste ske i hemlighet.»
Hon lyfte den tunga kiltan, som om den varit en
leksak, och bar den in i sin hydda.
»Gå nu ut och stäng dörren, och låt ingen komma
in förrän jag har slutat.»
»Men sedan — kunna vi ju talas vid — —»
Kim stjälpte ut kiltans innehåll på golvet — och en
hel kaskad av lantmäteriinstrument, böcker, dagböcker,
brev och kartor vältrade fram ur densamma. På botten
av kiltan låg en broderad påse, som innehöll ett
förseglat, förgyllt och präntat dokument, sådant som den
ene konungen sänder till den andre. Kim höll andan av
förtjusning och övervägde i tankarna situationen från
en sahibs synpunkt.
»Böckerna behöver jag inte och breven förstår jag
inte, men det gör nog överste Creighton. Sålunda
måste de bevaras. Kartorna — ja, de rita naturligtvis
mycket bättre kartor än jag — dem måste jag bevara
allesammans. Och alla breven från infödda — särskilt
muraslan.» Han luktade på den broderade påsen.
»Den måste vara från Hilås eller Bunår, och Hurree
22 — Kipling, Kim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
