Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kim
365
gammal dam stod vid dörren och underrättade honom
om allt vad han på inga villkor finge göra.
»Du måste och skall inte ha någonting. Vad för
något? En låda, som går att låsa och i vilken du kan
förvara heliga böcker? Det var en annan sak.
Himlen förbjude, att jag skulle tränga mig emellan en präst
och hans böner! En sådan låda skall du genast få,
och du skall även få ha nyckeln i ditt förvar.»
Kim lade nu in i lådan Mahbubs pistol, brevpaketet,
böckerna och dagböckerna, och då de sedan sköto den
låsta lådan under hans säng, drog han en suck av
lättnad. Av någon egendomlig orsak hade deras tyngd
på hans axlar varit ett intet mot deras tyngd på hans
sinne.
»Din sjukdom är mycket ovanlig nu för tiden, sedan
de unga upphört att vårda sig om de äldre. Botemedlet
består i sömn och åtskilliga droger», sade sahiban, och
han var glad åt att få försjunka i detta halvt
medvetslösa tillstånd, som på samma gång lockade och
avskräckte honom.
Hon bryggde drycker åt honom, vilka luktade
vedervärdigt och smakade ännu värre. Hon stod vid Kims
sida, tills han svalt dem, och frågade utförligt efter
dem, då de kommit upp igen. Hon utfärdade förbud
mot att någon fick beträda förgården och upprätthöll
detta förbud med tillhjälp av en beväpnad man.
Visserligen var han några och sjuttio år och visserligen
slutade hans värja vid fästet, men han representerade
dock sahibans auktoritet, och lastade kärror,
sladd-rande tjänare, kalvar, hundar, höns och dylikt gjorde
en lång omväg förbi förgården. När detta var gjort,
utvalde sahiban bland den massa fattiga släktingar,
som trängdes i de bakre byggnaderna, en kusins änka,
som var kunnig i det som européerna, vilka icke ha
en aning om saken, kalla massage. Och en
eftermiddag, sedan de lagt honom från öster till väster, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
