Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°°
Rudyard, Kipling
»Men låt oss —»
Då sträckte laman fram sin smala, gula hand och
bjöd tystnad, och Kim stack lydigt in fötterna under
kanten av sin mantel.
»Hör mig! Jag medför nyheter! Sökandet är
fullbordat ! Och nu kommer belöningen ... Sålunda. När
vi vistades bland bergen, levde jag på din styrka tills
den unga grenen böjde sig och höll på att brista. När
vi kommo ned på slätten, var jag orolig för dig och för
andra saker, som sysselsatte mina tankar. Min själs
båt saknade styre, jag kunde icke se Tingens Orsak.
Därför överlämnade jag dig helt och hållet i den
dyg-diga kvinnans vård. Jag njöt ingen föda. Jag drack
intet vatten. Men likvisst kunde jag icke se Vägen.
De ville tvinga mig att äta och ropade utanför min
stängda dörr. Därför drog jag mig undan till en håla
under ett träd. Jag åt fortfarande ingenting. Jag drack
intet vatten. Jag satt försjunken i begrundande under
två dagar och två nätter. Jag försökte att frigöra mig
från Tingen och andades in och ut såsom föreskrivet
är. På den andra natten — så stor var min
belöning — lösgjorde sig den visa själen från den
dåraktiga kroppen och blev frigjord. Detta har jag aldrig
förr uppnått, ehuru jag stått på gränsen därtill.
Betänk att det var ett under!»
»Ett under i sanning. Två dagar och två nätter
utan föda! Vad gjorde sahiban?» mumlade Kim.
»Ja, min själ blev frigjord, och i det han flaxade
med vingarna som en örn, såg den, att det icke fanns
någon Tesho lama och icke heller någon annan själ.
Och liksom en droppe drages till vatten, så drogs min
själ till den stora Själen, som står över alla ting. Vid
denna punkt, försjunken i betraktelser, såg jag hela
Indien från Ceylon i havet till bergen och mina egna
färgade berg i Suchzen. Jag såg varje läger och varje
by, där vi vilat under våra vandringar. Jag såg dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
