Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Åge Måns Erikj hans skolle svärja si fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påstelinsfad, som sto på golled. Erikj han va så
lätt i benen som en katt, så han to ett skott
öfver faded, men når lafoden kom ette, så så[1]
han inte grödafaded udan trödde pladask i ållti
ho. Å i diddsamma ga däufva Sissa nen ett
redet[2] slav i ryggjen me grödastickjan, forr hum
trode, didd va non af drängjana, som galnas. Men
lafoden hadde inte tid å titta ette didd, udan
han satte liavell i vaj å kom så nära Erikj, så
når Erikj skolle ud om dören te han[3], så fickj
han Hans Myllares skjus[4] ud om dören au den
grödeda skoen å didd så darr ble ett stort
bomärkje i ännen på Erikjas böjser. Men lafoden
to vell forr hårdt ti’d, forr han tratta ikoll på
köksgolled å didd va nock Erikjs lyckja, forr så
fickj han forrsprång å kom åsta. Men lid men
au den därnede skjusen ha han inu, forr han
går liasom lid besyngjaled den da som i da e,
å didd e så många år sin.
Piorna tytte didd va så bra, didd Erikj
hadde svarad den gamla, forr didd hum hadde
ållti vadd på hals på dom å fortrydden[5], når de
gingje ud non kväll, så de plocka iho hansa kle[6]
å skickja ti nen, ingjan lafoden kom te å tänkja
på å läggja beslav på dom. Forr te forr Erikj
sin, hadde’d nock inte vadd rådelet å stickja nesan
ingj om lafodens dör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
