Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En nött te Svårte-Pitters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En nött te Svårte-Pitters.
(Ett salidal på lannsvajen.)
— Hår ha’n I vadd, men I e’n klädd?
— Ah, ja ha vadd gåenes i stan ett ärane.
— Å e tebags så fort, änskönt I e’n så pass
gammel som I e’n.
— Ja, ja e visst didd, men ja ska si, når
helsan e vehängjeli å en tår ha hoed[1] opp å benen
ner, så kan en nock flytta si. Å så ha
ja ju traskad hinne vajen så tit[2], så en känner
ett grånne[3] te en. Nu behäufver en inte ignas[4]
forr å gå en, mod som forr, når Svårte-Pitters de
hadde sitt tehåll i de därnade husen, darr liggja
imen[5] vajen, når en kommer imellom Wigj å
Baske.
— Ja, montro didd. En ha nock hört snackas
om didd fyled, fastan didd nu e så längje
sin de husera harr, så ja va bara liden påg på
den tien, men talas om dom, didd ha en nock hört.
— Jo, didd e säkert. Didd va folk, som
nock lo tala om si å sina bedrifter. Om inte
anned, så konne en då va säker om dom ve
markastefällena. Ja kan då sia, ådd de allri byde si te[6]
å gjorra me nodd ont, fosst ja kom vajen en å
[1] hoed
[2] tidt och ofta.
[3] smula
[4] känna sig rädd för.
[5] imen
[6] brydde sig om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:51:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kivikja/0027.html
