Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Te krissnagilles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han, »forr didd e så mied, så vi ha nock vingjen
framme i kväll». Jo, om kvällen hadde vi vingj,
fastan den va moj[1]. Vi kasta loss å sajla å didd
gickj me jemn bris forr en hal[2] slör, så vi vorre
oppe mod Hane[3] te tidet[4] på morrnen. Når vi
vorre komna ingj imod Kallsam te, så, rett som
didd va, så sto vi om grong[5] å fylla va vi hela
bonten, forr vi hadde drocked mest hela vajen.
Bärlin han sto sell te rors. Jon Hindriksen
kommer opp, så sier han: »E vi nu framme?» Så
sa Bärlin: »Nä, inte rigted inu. Vi skolle hala
lid grongarefisch[6] forrst, som vi skolle ha te
midda i da.» Når vi byngje vagna ålliho å hadde
gneed[7] sömnen au ynen, så kommer Kallsams
losa[8] sejlannes å de hjelpte voss å komma au
gronged. Sin gickj ed, så vi vorre i Kallsam
på forremiddan.
— Tyst, nu kommer presten, sa Annors.
Å så skolle vi fram te vingjeved ålliho å
titta å, jo men, kom han ickje darrude i
strädded[9] å då ble darr så tysst så.
Prästen hadde vadd långt ude åd Grelingja
hajnad på forrettningj å darrforr va’d, som han
va så sener au si. Når presten hadde fåd kaffe
å kager å vi hadde gjort sellskav mä, sto ed inte
längje på, forr än han borrja på sjelfva dyppelsen.
Hans å ja stoe faddra å Hansas syster va
godtmor. Glytten skrekj bra å didd, sa Hans,
skolle betya, ådd den fickj en go sjongeryst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
