Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Te krissnagilles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Moren hadde villad[1] hått ett anned namn te
grubban, men faren ville hum skolle hidda Hansina
ette hansa far. Didd va ju ett lid besyngjaled
namn, tytte vi, men, au didd han hadde
vadd mied te sjös udrigjes, så hadde han hört
ed där Sin så når dyppelsen va öfverstån, så
skolle presten i vaj, forr han hadde inte tid å
stanna å sidda te bors å få en bid mad i si.
Onger[2] tien så smossla Hans å ja ve vaggan å
lae hårs en hel rigsdaler i fadderpengja.
Når så presten va faren[3], så konmne en borrja
å dra ånnen litta friare. En stong ette så skolle
vi då te bors å ha mad å når då fischen kom
fram så sier Annors:
— Naj, påga, dinne ha gåd i vann å då
får han ha lid nu mä, hann e kommen på lann.
Å så slo han opp.
— De gamle konna syppa fosst, sier han.
Var så bra, Hans å far.
— Ja, e darr ingjen annen, som vill borrja,
så kan ju ja, sier Hans då. Inte e ja så rälia
gammal au mi, fastan ållt håred ha falled au.
Ja, så skål då, å motte glytten tå läufva å frodas
å vysa te i ålder å visdom bodde forr Gud
å menniskor, å får hum läufva lid, så kanske
den dan randas, då en får va mä på hinna bröllopp
osse å ja ynschar, ådd du motte få mien
gläe[4] au din grubba. Skål! Ähhh! Ja, nu e
han darr, å ja får sia, som darr va en brägårskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
