Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orstäf å ortöj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Didd e mängjden, som gjorr ed, sa
kåstamannen[1], når han sålde visspana forr sajs stifver
dusined.
Ingjen rädder här, sa bonen, når han sprant
forr haren.
Forrsårren tingj går snarast forr si[2], sa
käringjen, å så la hum te bo på lif å sjel å hinnas
påg blö allri kong.
Didd kan du tro å läggja begj[3] på, så
drar ed.
Didd får bö te hatt[4] didd kan, sa Arvast,
når han klippte traj ärma te en tröja.
Når en talar om hin, så e han i forrsten.
Lauen e go, men hållen e bätter.
En kan spotta på en sten, te han bör våd.
Didd e som slå vann på en gås.
Den som liggjer å eder[5], han får sidda å dö.
Didd en eder si mer än mätt, didd bör en
fed[6] au.
Noranvingj å käringjeskrän varar i traj da.
Didd e en liden löjn en kan hjelpa si mä.
En får tänkja hadd en vill, bara en inte
tänkjer forr höjt.
Didd e inte värt å va fatti å höjfäri.
Didd en inte har i hoed, får en ha i benen.
Den som gavar ette mied, han mister hela
bröstickjed.
Den som inte ser opp me ynen, han får se
opp me pongen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
