Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Dame Noire. Skizz från Milano.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rockar ocli damasker sysselsatta tned fiske,
medan en tredje roade sig att kasta småsten ut i
vattnet. De hörde alla tre synbarligen till det
slägte tidsödare, som man annars kallar
Engelsmän, resande på kontinenten. Deras ljusa,
nordiska hy, deras regelbundna anletsdrag med
deras bestämda brittiska tycke, deras
sjelfupp-märksamma, något stela hållning, den egna
snitten af deras klädedrägt, allt preglade dem
afgörande åtskiljs från infödingarne i det
herrliga landskap de genomströfvade, hvars
värdshusvärdar de riktade på samma gång, som sig
sjelfva, ty slöseri vid Como är sparsamhet vid
Themsen; hvad som på ena stället förslår för
dagakarlen, förslår på det andra för fursten.
Kanske var det endast för att återställa
förstörda affärer, som de nu frossade på »Engeln»
vid Cadenabbia, der de uppslagit sitt
hufvud-qvarter. Kanske skulle de, efter några glada
år i Italien, kunna skuldfria återvända till
dimmorna och stenkols-röken, för att äta genuin
beefstek och dricka Brown-Stout-porter.
Icke långt ifrån dem fann vikomten tvenne
damer, utan tvifvel hörande till samma sällskap,
den ena vid ett litet, utflyttadt bord sysselsatt
att teckna, den andra på en gräsbänk läsande
Byron. Yikomten kunde icke bestrida renheten
och ädelheten af deras regelbundna, klassiskt
bildade profiler, mildheten och glansen i deras
stora, blå ögon, genomskinligheten och
klarheten af deras blomstrande, friska hy; men,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
