Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Dame Noire. Skizz från Milano.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varelse, som en sjöfogel. Se! i huru hög
purpur molnet går! Det betyder mycket blod
och förnämt blod, har den gamla hexan Balbia
sagt mig.»
Emed!ertid halkade barken förbi den ena
täcka, löfhöljda byn, den ena glänsande,
sling-vextkransade villan efter den andra, allt detta
i osökt harmoni strödt om hvartannat på
sluttningen och nederkanten af jettehöga berg, der
idyllen frodades i det mjuka gräset nedanom
dithyramben af de »Venti montani», som
hvirf-lade och stridde kring fjelltopparne, men
endast någon gång, i ögonblickligt raseri, kastade
sig ned öfver Comos vattenspegel, för att slunga
densamma, liksom. Moses lagens taflor, mot de
återljudande klipporna, för att på sekunden
krossa den i tusende spillror, och sedan, efter
ett par minuter af sublim förvirring, af
vördnadsbjudande oreda, fly tillbaka till sina
luftiga boningar, och lemna åt solen att åter
belysa det paradisiska landskapet, åt vestan-vinden
att tröstande susa i de härjade löfkronorna, åt
kustens glada fiskar-tärnor, att, vid sången om
Aminta, lappa de slitna seglen och hopmaska
de rifna näten.
Snart skymtade, emellan terassernas rika
löfverk, de architektoniskt adla konturerna af
Villa Sommariva. Ännu några ögonblick, och
barken lade till vid en zirlig träbrygga. Stödd
mot en balustrad af hvarannan korsande svart
och hvitt trävirke, voro tvenne män i hvita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
