Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beranger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sina skönaste sånger firade La Fayettes besök
i Norra Amerika, lärde sig »Franklins
handt-verk», der den ende skald, hvilken måhända för
sin odödlighet kunnat undvara
boktryckarkonsten, der den blifvande mästaren stod vid
kastet i en lärlings skepnad — Lisette, hans
första kärlek, denna täcka grisett med alla sin
kasts fel och alla dess dygder, hvilken han, i sina
äldsta sånger, tecknat så troget, så naturligt,
var, som han sjelf, ett barn af armodet och
ringheten:
»Je suis du peuple, ainsi que mes amours.» *)
1 kraft af sina anor, sin uppfostran, sina
tycken, var han således en folkets man, redan
innan hans sånger gjorde honom, som sådan,
odödlig, redan innan det skamligaste förtryck
af alla, maktens förtryck af pressens frihet,
kastade honom i bojor och Bourbonska dynastien
i förderfvet, innan vid Berangers namn knöt sig
begreppet af en ädel martyr, liksom vid Carl
den Tiondes begreppet af en slapp despot. Hos
Beranger, sålunda sprungen hel ur folket,
återfinner man också all folkets naiveté, all
folkets bonhommie, all folkets förmåga att i sina
uttryck finna för sin tanke det rätta,
oförfalskade ordet. Ingen menniskofruktan kedjar hans
sångmö — ingen magtegande soldar hans
hyllning. Pä höjden af sin kejserliga ära, i
glansen af sina mest lysande segrar, skrudad i den
Jag, liksom min kärlek, tillhör folket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
