Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beranger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fårad frihetsvän. Han var dessutom en man
ur folket och af folket. »Bras, téte et coeur,
tout etait peuple en lui»*), såsom han sjelf
sjunger om Manuel i det vackra poem han
egnade veteranens från Arcole minne. Ty det
adliga: af, som framföre folkskalden Berangers
namn nästan stöter ögat, har endast slumpvis
hakat sig fast dervid — sjelf yttrar han här—
utinnan till sitt försvar:
He! quoi! j’apprends, que Ton critique
Le: De, qui precede raon nom.
Etes-vous de noblesse antique ?
Moi noble? oh! vraiment, messieurs! non!
Non! d’aucune chevalerie
Je n’ai le hrevet sur velin.
Je ne sais qu’aimer ma patrie...........
Je suis vilain et tres vilain........
Je suis vilain,
Vilain, vilain!**)
’ Under taket af den »vindskammare» han så
odödligt besjungit, stod hans vagga lika
bortglömd, lika obemärkt, som hans graf en gång
skall stå ärad och betydelsefull — ännu visas
i Peronne det rum, der han, som sedan i en
»Arm, hufvud och hjerta, allt var hos honom —
folkel.»
**) »Huru? jag hör man kritiserar det: af, som föregår
mitt namn. Man tror jag är af gammal adel. Jag
adelsman? Nej, sannerligen, mina herrar! nej! Jag
eger intet adelsbref prentadt på velin; jag förstår
icke annat än att älska mitt fädernesland. Jag är
lågbördad, ganska lågbördad.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>