Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beranger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
J barn, dem ingen blodskuld fläckat handen,
Med blommor ilen hit, vid facklors glans!
Af Juligrafvarne er närmen randen.
På stoftet läggen tacksamhetens krans.
Här dagakarlen sjönk på ärans läger.
Skolgossen föll, sträckt mot kanonens famn.
I testamente gaf han er sin seger,
Förgätande att säga er sitt namn.
Åt våra hjeltar helgom templets ära,
Förevigom i marmorn deras drag!
Hör! Furstarne, vid denna bittra lära,
Re’n hviska tyst: »Hwvad är en Kung i dag?»
Och, hågkomst-tyngd, der säger en till annan:
»Finns fanan med de färger tre då än?»
Men, af dess veck, på kungeliga pannan,
En dyster skymning flämtar, mörk, igen.
Och, sväfvande från rike hän till rike,
Vid Sankt Helena fanan sänks till slut.
Napoleon, giganten utan like,
Sig reser ur vulkanen, som brännt ut.
»Min äras fana! helsad var! ur grafven
Jag länge väntat dig med helig håg».
Så sagdt, mot himlen sväfvande, sin glafven
Han sänker djupt i oceanens våg.
Förstår du tecknet, som han gifva ville!
Med honom svärdets dynasti dog ut.
Han, som allsvåldig satt i kungars gille,
Till thronarfving tog friheten till slut.
J barn, dem ingen blodskuld fläckat handen,
Med blommor ilen hit, vid facklors glans!
Af Juligrafvarne er närmen randen.
På stoftet läggen tacksamhetens krans.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
