Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Halfva Stockholm följde honom, i helgdagskläder, till vägs, då
han lemnade hufvudstaden, för att undergå det honom ådömda
straffet. Man hurrade för honom, och kastade blommor, der han
for fram. Folket nedlade sålunda sin protest mot Juryns dom.
Ropen: Stockholm! Stockholm! väckte oss ur vår
nattslummer, och i den första gryningen af en klar Septemberdag
sågo vi den Svenska hufvudstaden amfitheatraliskt höja sig
ur vågen. Vi foro fram emellan vackra omvexlande stränder;
här och der hade en täck sommar-boning fått fäste, och
speglade sin bild i den klara vattenspegeln. Små fiskarbåtar
svärmade fram och tillbaka i sunden, och flitiga väderqvarnar
vände sina vingar i morgonvinden. Klangen af det Svenska jernet,
bullersamt lastadt i hamnen, mötte oss redan långt ute på
strömmen. Småningom trädde de ädla, architektoniskt sköna
konturerna af Stockholms slott tydligt emot oss. Vi sågo
rökhvirflarne, som bålmade ur skorstenarne, och kunde upptäcka
en mörk, sammanpackad menniskomassa, som, vid landningsplatsen,
väntade på ångfartygets ankomst. Telegrafen, som
på en höjd ofvanom staden, skönjbart äfven för oss, förde sitt
teckenspråk, hade längesedan signalerat vårt annalkande.
Knappt hade vi lagt i land, förrän Tull-tjenstemännen
satte sig i besittning af ångfartyget, och började, att, med
sällspord samvetsgrannhet, undersöka våra tillhörigheter.
Lyckligen komna från denna obehagliga förrättning, tycktes vi dock
ännu ha en ytterligare skärseld att genomgå, innan vi kunde
få fast fot på Stockholms grund och botten.
En mängd tjenstvilliga kommissionärer började slitas om
våra saker. En ville bemägtiga sig min kappsäck, medan en
annan tog ett grabb-tag i min nattsäck. Flera andra hade den
godheten att sysselsätta sig med mig personligen, fattade mig
i rockskjört, i ben och armar, och rekommenderade en hvar
sitt hotel. ”Gå intet dit, min herre”! ropade N:ro 1, ”der
är man alldeles öfversvämmad af vägglöss. Det finnes resande,
som icke fått sofva der på fjorton dagar.” ”Följ, för all del,
icke honom”, skrek N:ro 2, ”de hafva sina madrasser stoppade
med nötskal, och skura icke oftare, än två gånger om året.”
”I förtroende sagdt”, hviskade N:ro 3, ”alla hoteler här i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
