- Project Runeberg -  Minnen från en vistelse i Stockholm åren 1844-45 af Francois Rouel /
45

(1855) [MARC] Author: Karl af Kullberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Försök till en karakteristik af Stockholmaren. Sociala förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Således, då det grundligare elementet redan aflägsnat sig,
kan man väl icke i en Stockholmsk hal- eller
supé-konversation påräkna att finna något annat, än det älskliga och
muntra joller, dessa ”jolies riens,” som merendels utgöra
hufvud-themat för hvarje lefnadsglad ungdoms utvexlingar af tankar och
infall, ty i sexton- aderton-åriga hjernor, serdeles af qvinnkönet,
spela infallen en stor rol, och infallen äro ingalunda Svenskens
svaga sida. Han har i detta hänseende ganska lysande
traditioner och räknar, bland dessa sina anor, namn, sådane
som Rob. Rosen, Wrede, Carpelan, Tegnér, Fahlcrantz,
Wadman, Hjortsberg m. fl. Jag har i Stockholm funnit till och
med damer, med sådan styrka i repliken, med sådan vana
att föra äfven qvickhetens vapen, att det fordrades all min
Fransyska munrörlighet, (flux de bouche) för att någorlunda
reda mig.

Inom det Stockholmska sällskapslifvet finnas vissa
lyckliga, livilka nästan allt är tillåtet, hvilka erhållit ett tyst
privilegium att vara oförsigtigare, sjelfsvåldigare, mera fritaliga, än
alla andra. Denna lilla sjelfsvåldets akademi räknar både
manliga och qvinnliga ledamöter. Man öfverser med dem på
räkningen, som det heter, af deras naturlighet, deras naivetét,
deras oförmåga att i ringaste mån förställa sig. Jag såg en
gång en sådan oförställd herre fatta fliken af ett fruntimmers
boas, livilken han slingrade 0111 sin hals och dymedelst höll
sig och henne sammanflätade i ett gemensamt band. Hvad
symbolik han härmed åsyftade, är mig obekant, men nog såg
jag, att den unga damen, högtrodnande, stretade och drog,
för att ensam få disponera öfver sin boas. I enlighet med
mina begrepp 0111 det skickliga höll jag verkligen på, att, ehuru
utländning, uppträda till den förolämpade damens undsättning.
Men nu hette det, att detta lilla upptåg vore en af hans
vanliga espieglerier, att man icke borde räkna för noga med den
glada fromma själen, att han menade i alla fall så
hjertinner-ligen väl, med mera, som jag icke i förtrytelsen brydde mig
om att serdeles lyssna till. Ett dylikt priviligieradt fruntimmer
lägger under en dans, för livilken hon icke är engagerad,
fotterna upp i liggsoffan, der hon hvilar, hvilket icke en annan,
vanlig dam skulle, vid straff af bittraste förtal, kunnat veder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:53:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kkrouel/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free