Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Försök till en karakteristik af Stockholmaren. Sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagna tomter, som nu bära gräs, men kanske inom kort skola
bära palatser.
Jag har i det föregående nämt om Stockholmskans magt
och inflytande inom sällskapslifvet. Gör man sig till flanör,
och, liksom vi nyss, stryker ikring gatorna, skall man förundra
sig, hvad Stockholmskan föga framträder i det kommerciella,
det industriösa lifvet. De flesta bodar, nästan alla, med
undantag af de så kallade nipperbodarne, förestås af karlar. På
intet kontor för hennes vackra hand räkenskaperna. Ingen
post-birå, ingen birå för Charta SigHlata-försäljning (bureau de
timbres) står under hennes styrelse. På restaurationerne återfinnes
hon, som uppassande, men ofla nog är det en karl, som
upptager liqviden. Hon ror båtarne på stadens vattenpassager;
hon biträder vid de gröfsta murar-arbeten, men i spetsen för
Stockholms största modförsäljningar stå alltjemt karlar, ehuru
utan tvifvel qvinnans medfödda smak, hennes naturliga tycke
för det zirliga, det eleganta, hennes vanliga lätthet att tala för
varan alltid borde göra henne vida framför mannen kompetent
till hvarje dylikt föreståndareskap. Men sedvanan, icke
oförmågan har nu en gång för alla inskränkt Stockholmska qvinnans
verksamhet och tillåter henne i allmänhet icke, att, utom
barnkammaren och köket, bidraga till hushållets förkofran.
Stockholmaren fasthänger exemplariskt troget vid sina
gamla sedvänjor. Ifrån fäderne har, t. ex., gått i arf att anse
den första Maj, såsom en vårens och den pånyttfödda naturens
festdag, hvilken, under jubel och gamman, bör firas i det gröna.
Men nu infaller denna dag vid en tidpunkt, då vegetationen
kring Stockholm vanligtvis är temligen omorgnad, då vindarne
flägta kyliga, och det nordiska luftstrecket kännbart gör sig
gällande, åtminstone mot de mera vårlikt kostymerade
vandrar-ne. Ännu simma isarne i Östersjön och sipporna bjudas,
såsom nytt af året, utaf små trasiga, af köld darrande ”Florajor,”
hvilka, för att på detta sätt anropa medlidandet, pläga fatta
posto å Norrbros trottoirer. Men, blåser också nordan aldrig så
ruskig, flyger till och med snöslagg i luften, eller gör ett
strömmande regn parapluien alldeles oundgänglig, nödvändigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
