Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Torparflickan och grefven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’IM
KAP. I.
Torparflickan och grefven.
Det var sommaren 18-, dagen före midsommaraftonen.
På stora gårdsplanen vid Kosta glasbruk i Smaland möttes tva
välklädda personer, af hvilka isynnerhet den ene utmärkte sig för en
elegans, som sqvallrade om, att han ingalunda var en af brakets
bokhållare utan fastmer en person, hvilken hade vana att lefva med
ute i stora’verlden.
Detta var äfven förhållandet. Denne person var grefve Emanuel
Strutsenfot, en tjugufem års ung man, hvilken var bosatt i Stockholm
men vistades denna sommât hos sin aflägsne slägting disponenten på
Kosta.
Den andre personen var förvaltaren på bruket, herr Axel Hag-
berg, en undersätsig figur med ett öppet och redligt ansigte samt
med ett gladt leende spelande öfver sina mustascheprydda läppar.
Inom parentes må nämnas, att herr Hagberg var förvaltare se-
dan åtta år tillbaka och att han hade förstått att genom sin rätt-
visa och sitt kärnfasta väsen göra sig älskad af den stora arbets-
styrkan, som i honom såg en förman, till hvilken arbetarne kunde
blicka upp som till en tar.
— Mjuka tjenare, herr grefve, utropade förvaltaren, när han
nu på gårdsplanen mötte grefve Strutsenfot, som förra dagens afton
kommit till bruket, der han skulle stanna till hösten.
__ Goddag, min bäste herr Hagberg, svarade grefven förvaltaren,
hvilken tagit af sig sin bredskyggiga hatt. Grefven lyfte helt litet
på sin hufvudbonad, men räckte i stället sin högra hand mot för-
valtaren erbjudande honom ett handslag.
Förvaltaren lade sin hand i grefvens, sägande:
_ Herr grefven har inte glömt bort oss här på Kosta?
_ För tusan 1 Det är inte så lätt gjordt! Jag kan aldiig för-
gäta de veckor, jag vistades här förra sommaren.
— Det gläder mig att höra, herr grefve.
Ti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
