- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Förra delen /
5

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Torparflickan och grefven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5
— Jag tackar! — Nå, har det kommit någon liten fru i för-
valtarebyggnaden ännu?
— Nej, nej! svarade förvaltaren skrattande. Jag har min gamla
Maja hos mig och hon pysslar om mig, så godt hon kan; och så
länge hon ser att sy i knappar och laga strumpor samt steka fläsk
och koka jordpäron, kommer nog ingen fru att befalla i mitt hus,
ha, ha, ha!
— Förvaltaren är bestämd af sig.
— Jo, jo men!
— Jag tänker, bygdens tärnor äro väl icke så belåtna dermed.
— ilar ingen fara, herr grefve; här i trakten är det godt om
ungkarlar; — men herr grefven sjelf? Hur är det med venstra ringfingret.
— Ledigt!
— Såå, har ingen liten stockholmska i vinter lyckats — —––-
— Fängsla mig i gyllne bojor, menar herr förvaltaren?
— Ja!
— Nej, gudskelof, ännu är jag till äktenskap ledig och jag
hoppas att fortfarande få förbli det.
— Åh bevars! Hvad säga damerna i Stockholm om det?
— Upprigtigt sagdt, få de säga, hvad de vilja. Jag är inte
vidare förtjust i de der modedockorna och jag tror föröfrigt icke,
att jag skulle rätt passa som äkta man.
— Herr grefven är rädd för tvånget?
— Åh ej alldeles det; men — låtom oss lemna detta delikata
ämne. — Så mycket vill jag emellertid säga herr förvaltaren för att ej
bli missförstådd, att gifter jag mig någon gång, så blir det antingen
af kärlek eller af beräkning att bli rik. — Jag skulle kunna låta
viga mig” vid en trollpacka, om hon blott vore riktigt rik — natur-
ligtvis kunde då ingen kärlek från min sida komma i fråga. — Men
jag skulle äfven kunna gifta mig med — ja, hvad skall jag taga till
_ en torparflicka till exempel, om hon vore vacker och ville hylla
sig till mig. Henne skulle jag äfven älska; ty naturligtvis skulle det
vara endast kärlek, som kunde föranleda ett sådant giftermål. —
Har herr Hagberg förstått mig?
— Fullkomligt, herr grefve.
— Godt! Nu till en annan sak: Hvad tusan skall man taga sig
till under midsommarhelgen för att muntra upp sig med. Upprig-
tigt sagdt, är det ganska trist att gå här ensam i de stora rummen
och den vidlyftiga parken — och det tycks bli min lott i midsommar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/1/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free